Händelsen med kvinnan i Stenungsund som arbetar inom äldreomsorgen upprör med rätta. Hon blev demokratiskt vald till arbetsplatsombud av sina kollegor. Kvinnan har moderata sympatier och när hon på en facklig grundkurs ifrågasatte en del rent politisk propaganda som framfördes av föreläsaren fick hon beskedet från Kommunal i Stenungsund att hon måste sluta som arbetsplatsombud på grund av sina borgerliga åsikter. Nu har Kommunal insett att det knappast var ett särskilt genomtänkt beslut och har ändrat sig. Men kvinnan i fråga är inte längre intresserad av att arbeta fackligt och har i stället bestämt sig för att lämna Kommunal.

Är detta då ett unikt fall? Nej tyvärr inte. Som ansvarig för moderaternas fackliga nätverk får jag alltför ofta liknande exempel från personer med moderata sympatier som blir direkt mobbade eller aktivt motarbetade i sina roller som demokratiskt utsedda fackliga företrädare på sina arbetsplatser. Gemensamt för dessa fall är att det nästan uteslutande handlar om LO-förbund.
  Inom Saco och TCO, som är partopolitiskt obundna, finns väldigt många fackligt aktiva på alla nivåer med moderata eller borgerliga sympatier. Själv var jag före mitt riksdagsuppdrag fackligt aktiv i Jusek i nästan 20 år. Det ger självklart en mångfald och en styrka för en facklig organisation att se till medlemmarnas bästa i första hand och inte se som sin främsta uppgift att stödja ett visst politiskt parti. Detta kan kanske också vara en förklaring till att många förbund inom Saco och TCO har ökat sitt medlemsantal, till skillnad mot de flesta LO-förbund som tappar medlemmar hela tiden.
 
Inom LO finns alltför ofta ett starkt motstånd från politiskt rödfärgade ombudsmän och tjänstemän mot alla som inte har ”rätt” politisk åsikt. De verkar fortfarande, år 2013, anse att LO:s viktigaste uppgift är att stötta det Socialdemokratiska partiet. De inser inte att facket har en viktigare roll och att även personer med borgerliga värderingar kan tycka att det fackliga engagemanget på en arbetsplats är viktigt. Den ensidiga politiska kopplingen mellan LO och Socialdemokraterna hotar på sikt hela den svenska modellen eftersom LO på detta sätt skrämmer bort många från ett fackligt medlemskap. Vem vill vara medlem i en organisation som har som sitt främsta syfte att stödja Socialdemokraterna om man själv röstar på moderaterna?

Men LO glömmer en sak. Utan hög anslutningsgrad blir det svårt att försvara modellen med kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. LO bär ett tungt ansvar och måste tänka om. Det är dags att värna den svenska modellen och låta facket vara öppet för alla som vill engagera sig.

Jan Ericson,
riksdagsledamot (M), ansvarig för moderaternas fackliga nätverk