Kurvan för antal personer med sjukersättning, det som tidigare hette förtidspension, har pekat lodrätt nedåt länge. Sedan i mitten på 2000-talet har de som beviljats sjukersättning minskat med 85 procent, från drygt 70 000 till 10 000 förra året. Majoriteten av alla ansökningar avslås. 2011 var det 7 759 beviljade ansökningar och över 12 000 som fick avslag. Antalet som överklagar beslut om sjukersättning är stort och många går till domstol. För två år sedan fick Förvaltningsrätten in över 6 000 överklaganden.

Minskningen beror på att kostnaderna för sjukersättningen var höga, 2005 över 55 miljarder kronor. Politikerna i den dåvarande socialdemokratiska regeringen reagerade genom att införa hårdare riktlinjer. Redan 2006 började antalet sjukersättningar att sjunka. När sedan den borgerliga regeringen tillträdde beslutades om ännu strängare regler och minskningen accelererade.
  När KA intervjuar läkare,  fackjurister och ansvariga på Försäkringskassan är alla positiva till att färre får sjukersättning och menar att många av dem som fick det tidigare inte hörde hemma där.
  – En del blev placerade där mot sin vilja. Vi drev en del sådana fall, säger juristen Claes Jansson, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.
  Men förra året bröts kurvan. För första gången på åtta år blev det också fler som fick sjukersättning. Drygt 2 000 fler ansökningar beviljades 2012 än 2011.

Omgörningen av reglerna gick fort och har påverkat vilka som får ersättning. När minskningen började var de största diagnoserna fysiska sjukdomar och skador, i dag är det psykiska diagnoser som är störst. En annan förändring är att kvinnor i dag utgör en mindre del av de nybeviljade än de gjorde tidig­are. Många av dem som är positiva till de nya reglerna i stort, menar att omgörningen har slagit för hårt mot vissa grupper.
  Läkaren Tom Grape har tidigare arbetat som försäkringsläkare och rådgivare åt Stockholms läns landsting i frågor som rör socialförsäkring. Han menar att en sådan grupp är kvinnor som varit sjuka länge och har värk­relaterade sjukdomar.
  – De blir en grupp i kläm. De fick inte bra rehabilitering när de blev sjuka. Nu har åren gått och många av dem blivit så sjuka att rehabilitering inte hjälper, säger han.

Han menar att det tagit tid för Försäkringskassan och regeringen som beslutar över regelverket att se problemet.
  – Man måste se det tillräckligt länge och i tillräckligt stor omfattning för att tro på det och säga att här slår reglerna fel. Det tar några år, då hinner folk komma i kläm och ramla ur systemet. Det är inhumant och inte människovärdigt, säger Tom Grape.
  Under hösten har Försäkringskassan signalerat att det ska bli lättare att få sjukersättning för grupper med långa sjukskrivningar bakom sig.
  – Vi har sett att man börjar ha en annan syn hos handläggarna. Men det verkar inte ha slagit igenom när det gäller domstolsprocesserna. Vi har börjat rekommendera våra klienter att man söker sjukersättning på nytt, säger Claes Jansson.

Andra sjukdomar i topp

2004 var värkdiagnoser med på tre i topp-listan.
2011 är de borta.
De tre största diagnoserna 2004

depression: 5 835
ryggvärk: 5 781
annan värk*: 4 967
De tre största diagnoserna 2011
stress: 351
depression, återfall: 288
ångest: 257
* diagnoskod M79 som omfattar värk och smärta i olika delar av kroppen.

 Sjukersättning

• Hette tidigare förtidspension.
• Beviljas för kroniska sjukdomar och skador som inte kan rehabiliteras under överskådlig framtid.
• Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel och man ska inte klara ett anpassat arbete eller ett arbete på Samhall.
• Kan ges för 100, 75, 50 eller 25 procent. Ersättningen är
64 procent av den inkomst man skulle ha haft, inkomster över 330 000 kronor räknas inte.
• Kunde tidigare beviljas för några år, men den möjligheten har tagits bort och de sista tidsbegränsade ersättningarna avslutades i december.