Svenska kyrkan har låtit forskare knutna till Uppsala universitet undersöka hur svenska folket ser på vilka som ska bedriva verksamhet inom välfärden. Totalt har 3 111 personer mellan 18 och 80 år svarat på frågorna. Bland dem finns ett stöd för att det ska få finnas andra aktörer än stat, kommuner och landsting.
  – Det är intressant att siffrorna är i stort sett desamma för Svenska kyrkan som för alternativa aktörer generellt: 45 procent för och 33 procent emot. Denna positiva attityd gäller även andra religiösa organisationer i samhället, säger Anders Bäckström, seniorprofessor vid Centrum för forskning om religion och samhälle i Uppsala, i ett pressmeddelande.

Samtidigt finns det andra delar i undersökningen som komplicerar bilden. 58 procent av de tillfrågade har svarat att de själva inte skulle vilja ha muslimska organisationer som utförare inom vård, skola och omsorg. Pingstkyrkan och Carema är andra aktörer som har lågt förtroende, där svarar 45 respektive 40 procent att de inte vill ha dem som utförare.
  Förtroendet för Svenska kyrkan är stort, de tillfrågade i undersökningen litar på att kyrkan har andra drivkrafter än vinstintresse. Åtta av tio är positiva till att kyrkan driver härbärgen för hemlösa. Dagvård för hemlösa, träffpunkter för arbetslösa, särskilda boenden för äldre och hospice är andra typer av verksamhet där kyrkan får ett brett stöd.

När det gäller skola och sjukvård är stödet för Svenska kyrkan däremot svagt. Endast en av tio tycker att det är lämpligt att kyrkan driver gymnasieskolor. Enligt forskarna är anledningen sannolikt att en bred majoritet inte vill att barn ska utsättas för religiös påverkan.