Erika Timar bad om hälsoråd, men hon bad inte alls om att få läsa om sig själv i tidningen. Det var vi på KA som övertalade henne att ställa upp som exempel, för vi tror att många kan känna igen sig i henne.

Erika fyllde 60 år i oktober. Hon jobbar som vårdare en dag i veckan, och resten av tiden på Kommunals sektion i Rosengård. Det blir många möten och arbetsplatsbesök, och ofta räcker inte arbetstiden till för allt.
   Erika är pigg och aktiv, men det är inte som förr, säger hon. Det är knäna och ryggen och de där kilona som började smyga sig på för några år sedan. Förut stod vågen blickstill vad hon än åt, nu måste hon tänka sig för.

Önske-KA.Hon berättar om allt de har provat, hon och arbetskamrat-erna. Flytande måltidsersättningar som ger dålig mage och ständigt sug efter riktig mat. ”Hälsobars” som visar sig innehålla mer socker än kakor.
   Träning har hon också provat och gett upp. I ett rum på sektionen står en vibrationsplatta som sektionsordföranden Carina köpte. Nu används den sällan.
   – Vi drog i gång för fullt, men sen upptäcker man att det är bullshit, säger Erika.

Vi bad KA:s friskvårdsexpert Bea Ahlperby komma med råd om hur man håller sig i form andra halva av livet. På nästa sida kan du läsa hennes råd om mat. På nästa uppslag kan du läsa hennes råd om träning.

ID. Erika Timar

Yrke: Vårdare och fackligt aktiv på Kommunals sektion 40 i Malmö.
Ålder: 60 år.
Bor: Rosengård, Malmö.
Familj: Maken Istvan, två vuxna söner.

Det här händer i kroppen när man blir äldre

Styrka, kondition och balans blir sämre. Dels av åldrandet, dels för att de flesta rör sig mindre.
Vikten ökar för de flesta. Det beror till stor del på att muskelmassan minskar, och då gör vi av med mindre energi. Man kan kompensera genom att styrketräna, röra sig mer och/eller äta mindre.
Kvinnor går igenom en stor hormonell omställning i klimakteriet. Det påverkar ofta vikten.

Ändra matvanor och lyssna på kroppen

Så får du matvanor som håller
Det går att skaffa nya matvanor som håller även lite senare i livet, enligt Bea. Knepet är att inte ta en diet från teve eller tidningar. Om någon annan bestämmer vad du ska äta kommer du att tröttna.
   Utgå från dig själv och det du tycker om. Kroppen är ganska bra på att tala om vad den behöver och mår bra av. Men det kan krävas lite övning för att förstå vad den säger.
   Bea kallar det att ”äta sinnesbaserat”. För att det ska fungera måste du varva ner, äta i lugn och ro och tänka på vad det är du stoppar i munnen. 
   Matvanor som utgår från vad kroppen vill ha är enklare att hålla fast vid i längden.

Om kroppen bara säger ”chips och choklad” då?
Om man äter mycket salt och socker kan smaksinnet bli avtrubbat. Enligt Bea kan det vara bra att under en eller två veckor äta så lite socker och salt som möjligt.
   I början kommer man att tycka att maten inte smakar något. Efter ett tag blir smaklökarna känsligare. Då blir det lättare för kroppen att veta vad den behöver.

Nyttiga kunskaper i näringslära
Att lyssna på kroppen är en bra utgångspunkt för hållbara matvanor. Men det är inte vetenskapligt bevisat att kroppen alltid vet sitt eget bästa. Det är bra att ha baskunskaper om vilken näring man behöver.
Protein: Bygger upp musklerna, men har också andra uppgifter, som att transportera ut näring i kroppen och hjälpa immunförsvaret. Finns i kött, fisk, ägg, ost, spannmål, baljväxter, nötter, mandel, frön med mera.
Fett: Behövs bland annat som bränsle och för att bygga celler. Finns koncentrerat i olja och smör, men också i annan mat, till exempel fet fisk. Mycket energirikt. De flesta experter anser att flytande fetter är nyttigare än fasta.
Kolhydrater: Används som bränsle och är bra för matsmältningen. Finns i allt från växtriket, men mest i bröd och pasta.
Vitaminer och mineraler: Finns många olika sorter och i många olika sorters mat. Ät varierat så får du allt du behöver, utan att behöva ta tillskott.
Man behöver lite olika mycket av allt beroende på vem man är och hur man lever. Till exempel kan man dra ner på kolhydraterna om man inte rör sig så mycket.