I dag har Kommunal överlämnat avtalskraven till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Arbetsgivarna har tidigare gjort klart att löneökningar i krontal inte är aktuellt. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund ser det som en förhandlingsfråga:
  – Om man fastställer krontalen som i år så blir det procentuellt högre löneökningar för våra medlemmar, vilket innebär att du inte tappar lika mycket mot de högavlönade grupperna.
  Hon påminner om att det senaste avtalet innehåller krontalspåslag. Lenita Granlund hävdar att krontalspåslaget är viktigt eftersom det höjer medellönen för alla.

Kommunal kräver att lägstlönerna ska höjas med 700 kronor. Lenita Granlund ser dem som en garanti för kollektivavtalets värde.
  – Är lägstlönerna för låga tar det längre tid att klättra upp i lön. Ofta kommer man in på lägsta lön, ju lägre lägstlönerna är ju långsammare klättrar du i lön. Så lägstlönen har betydelse för alla grupper även om du inte finns där själv.
  Nuvarande avtal har inte någon individgaranti, men nu ställs krav på det.
  Trots att årets avtal blev klart i april har många fått vänta länge på de nya lönerna och alla har ännu inte fått dem.
  – Det är horribelt, det måste man göra någonting åt.
  Därför ställs krav på en stupstock (ett sista datum) för när lönerna ska vara klara.

I förra avtalsrörelsen krävde Kommunal att delade turer ska begränsas. Resultatet blev att frågan diskuteras i en partsgemensam arbetsgrupp. Nu återkommer kravet.
  – Det känns som delade turer ökar, att det blir ett än större problem. Delade turer införs inte bara på helger, utan även på vardagar. Det är fler deltidare som har delade turer än heltidare. I stället för att organisera upp arbetet tar man en lättare väg och det är att införa delade turer. De som drabbas av det mår faktiskt dåligt, säger Lenita Granlund.
  Nu tittar Kommunal på hur delade turer begränsas i andra branscher, till exempel inom trafiken, men har ännu inte valt väg i den här frågan.

Enligt Kommunal är 30 procent visstidsanställda. I nuvarande avtal begränsas tiden som man kan gå på vikariat och allmän visstidsanställning till tre år. Nu ställs krav på två år och på att arbetsgivarna lokalt varje år gör en kartläggning av antalet visstidare.
  – Det är en stor personalintensiv verksamhet som kräver vikarier. Men man kan anordna det på annat sätt genom bemanningspooler och vikariepooler. Man kan ha ett antal visstidsanställda, men det kan aldrig vara 30 procent, det duger inte, säger Lenita Granlund.
  Hon tror att det är ett sätt att få ögonen på situationen, följa problemet och ta fram en plan för hur antalet visstidsanställda ska minskas och antalet tillsvidare anställda ska ökas.

Ovissheten för de visstidsanställda ska också minskas genom att en regel införs så att inte längre ledigheter styckas upp på flera korta vikariat. Om flera anställningar ska ingås efter varandra och de blir längre än 14 dagar ska de erbjudas till personer med företrädesrätt.
Kommunal kräver också tydligare skrivningar för att garantera visstidsanställda samma löneökningar som fast anställda. Facket anser att avtalets skydd när det gäller diskriminering är otillräckligt.
Krav ställs också på riktlinjer för lokala avtal om arbetskläder.
  – Det är en otroligt viktig fråga för våra medlemmar. Kraven är störst inom äldreomsorgen och barnomsorgen, säger Lenita Granlund.
  Facket vill också se ett nytt OB-tillägg för helgnätter och storhelgsnätter.
  – Våra medlemmar som jobbar natt uppfattar att det är orättvist att det är samma ersättning dag som natt. Det är viktigt att synliggöra nattarbete och värdera det högre än i dag.
  Avtalsförhandlingarna beräknas börja i februari. Nuvarande avtal löper ut sista mars.