Anläggningsarbetarna Roger Kristensen, Bert-Ove Jansson, Börje Gustafsson och Robert Dahlgren i Nyköping.Höj med minst 5000 kronor mer, då blir lönen marknadsmässig. Det anser anläggningsarbetarna Roger Kristensen, Bert-Ove Jansson, Börje Gustafsson och Robert Dahlgren.
Foto: Hugo Leijon

Centralförrådet,
tekniska verken:

• Roger Kristensson, 54, anläggningsarbetare, arbetsplats- och skyddsombud, lön 22 300 kr:
  – Marknadsmässiga löner, vi ligger 5 000-10 000 kronor efter. Men det blir bara småpengar, jag har suttit med och förhandlat. När det är skattepengar blir det så. Individuella löner är bra om det funkar, men det gör det inte alltid. Vi fick den nya lönen i oktober, det är inte vettigt, Kommunal tappar förtroende på det.

Önske-KA.• Robert Dahlgren, 44, anläggningsarbetare, arbetsplats- och skyddsombud, lön 24 300 kr:
  – Det är viktigt att de inte plockar bort beredskaps- och jourersättningen. En höjning vore ett önsketänkande. Det är sådana saker som väger upp de lägre lönerna. Alla har rätt till någon form av löneökning, vissa som sätter lön har inte kunskap om hur jobben fungerar.

• Börje Gustafsson, 60, alltiallo, lön: 22 700 kronor.
  – Lönen är viktig, den borde vara marknadsmässig, de som är privatanställda har 5 000-6  000 kronor mer. Pensionsåldern skulle vara lägre, om man gick vid 63, skulle fler ungdomar komma in.

• Bert-Ove Jansson, 63, fordonsförare, lön 23 690 kr:
  – Egentligen är det bättre med en höjning i kronor än procent. Då jämnar det ut lite i alla fall. Individuella löner är ok, men om den som ska sätta dem inte är insatt kan det bli fel. Folk har kommit in med högre lön än vi som jobbat länge, så ska vi lära upp dem. Det känns lite konstigt.

 

Undersköterskorna Lisbeth Eriksson och Gunilla Ericsson i Nyköping.Lisbeth Eriksson och Gunilla Ericsson säger nej till delade turer.

Östra bergens hemtjänstgrupp:

Lisbeth Eriksson, 53, undersköterska, arbetsplats- och skyddsombud, lön 23 000 kr på heltid, jobbar 75 procent.
  – Nej till delade turer och arbete varannan helg. Man tappar allt, familjen och det sociala, när man kommer hem känner man sig död. Det är ett sextiotalsschema. Jag är hemifrån 16 timmar. Sedan ska man upp och jobba klockan sju på måndag, då är man så trött. Vi brukar skoja om att man känner sig full. Lönerna, de ökar hela tiden för de nya och de minst betalda. Vi andra som jobbat 30-35 år ligger på samma. Vi vill också klättra någonstans, realistiskt vore att vi låg närmare 25 000 kronor. OB-ersättningen för storhelg till 100 procent på lönen, helgen till 65 och kväll till 35 procent.

Gunilla Ericsson, 59, undersköterska, lön nästan 24 000 kr:
– Jag vill bli av med delade turer. När vi går delad tur är det 2,5 timme emellan passen, vi hinner inte hem. Vi skulle få betalt för den tiden också. Om vi hade sextimmarsdag med hel lön så tror jag att man skulle hålla sig friskare. Det är många sjukskrivna i det här yrket där vi har skiftjobb. Bli av med mobipen (en digital penna som registrerar tiden hos brukarna), det är en form av stämpelklocka, vi jobbar med människor det tar olika mycket tid. Det är stressigt, vi hinner aldrig gå på toa, vi hinner inte hit till lokalen. Arbetskläder och skor. Det är konstigt att vi inte har det, vi kan ju bära med oss smitta. Det är viktigt att de nya som kommer får utbildning så att de klarar lyft, det här är ett ensamarbete.

 

Skötarna Kari Jortikka, Leena Häkkinen Karlsson och Sofie.Många år i yrket ska löna sig, nyanställda ska inte få högre lön än redan anställda. Det anser skötarna Kari Jortikka, Leena Häkkinen Karlsson och Sofie.

Psykiatriska kliniken Nyköping:

Leena Häkkinen Karlsson, 56, skötare, lön drygt 22 000 kr, ledamot i sektionsstyrelsen och klubbstyrelsen, anställd av avdelning Öst två dagar i veckan för att arbeta med medlemsrekrytering.
  – Arbetsmiljön, schemaläggningen. Det är en bemanningsfråga. Vi behöver vila mellan arbetspassen för att klara arbetsbelastningen, återhämtning-en borde vara mer reglerad. Vi går dag-kväll-natt på sex veckor. Metall hade aldrig gått med på det i industrin. Arbetsskor, vi går hela dagarna. Nu tjänar man 22 000 efter 10-15 år i yrket. Löneutvecklingen skulle vara mer kopplad till erfarenhet och kompetens.

Kari Jortikka, 57, skötare, lön cirka 23 000 kr:
  – Lönekraven, vi måste få upp snittet. Problemet är att sjuksköterskorna är dåligt avlönade. De stoppar upp oss också. Med 3 000-4 000 kronor skulle vi närma oss poliser och andra jämförbara yrken. Det är konstigt att det kan komma nya utan utbildning och erfarenhet som får högre lön än jag har med 25 års erfarenhet och utbildning. Arbetstiderna sliter på personalen, vi har treskift. De som går natt fortsätter för att det är en ekonomisk vinst, de sätter pengarna före den egna hälsan.

Susanna, 30, skötare, lön 21 000 kr:
  – Högre löner, jag tycker att vi ska ha  mer än 700 kronor, vi är alldeles för underbetalda. Det är märkligt att de nya tjänar bättre. Utbildning ska vara ett krav för fast anställning, de som kommer in utan blir en belastning för oss och det är en risk när de gör fel bedömningar av patienterna. Arbetstid-erna, det är svårt när man har småbarn. Det är ingen balans i schemat, det borde gå att lägga passen jämnare.

Sofie, skötare, 28 år, lön 20 200 kr:
  – Lönen borde vara betydligt högre. De som har anställts  två år efter mig får högre lön. Och det ska inte spela någon roll om man är tjej eller kille! Jag tycker att lägsta lönen skulle vara högre, det är ett riskfyllt arbete. Arbetstiderna, jag är småbarnsförälder och skild. Jag jobbar alla helger när jag har barnen. Jag får fast i januari, två och ett halvt år är himla länge för att bli inlasad. Jag gick på timme i två år, det blir inte så mycket fritid, det gäller att ha ett flexibelt dagis. Ett år som visstid räcker. Man ska ha utbildning för att få jobb.

 

Undersköterskorna Ulrika Karlsson och May Johansson i Nyköping.Ta bort de turerna och varannan helgarbetet. Det anser undersköterskorna Ulrika Karlsson och May Johansson.

Oppeby hemtjänstgrupp:

• May Johansson, 50+, undersköterska, lön cirka 21 500 kr, arbetsplats- och skyddsombud.
  – Vi skulle jobba max var tredje helg, nu jobbar vi varannan. Delade turer är rena stenåldern, de ska bort. Både kommunen och facket behöver bygga upp yrkets status. Med dåliga löner och konstiga arbetspass får vi inte vikarier. Vi är underbetalda i relation till det vi utför. Bra lägstalöner är viktigt, men vi andra ska inte stå åt sidan. Lönen skulle vara minst 24 000 och relaterad till hur många år man jobbat i yrket. Det är fel att nyutexaminerade män får 1 000 kronor mer än vi andra. Det ska vara lika lön för lika arbete. Vi ska inte ha visstidsanställda, vi ska ha fast anställd personal med undersköterskeutbildning, där måste facket trycka på. Vi borde ha arbetsskor och fler västar.

Michaela Holmér, 23, timmis, pluggar till undersköterska, lön, 11 000-16 000 kr efter skatt:
  – Jag har varit visstidsanställd i vården och handeln i fem år. När det har varit som värst har jag haft tre jobb. Jag tycker att man borde få fast jobb efter ett år om man har jobbat minst 50 procent. När jag nästan fått ihop mina LAS-dagar här förra gången fick jag ett jobb i handeln. Då försvann mina LAS-dagar. Nu jobbar jag här i veckorna och på Coop på helger och kvällar. Där får man 100 procents OB på helgen. Jag har räknat ut att en kväll där ger knappt 300 efter skatt, här får jag 30-50 kronor. Det är konstigt att de som jobbar med att ta hand om människor får sämre betalt än de som sitter i kassan.

Sofi Algothsson, 41, undersköterska, lön 20 200 kr på heltid (jobbar 80 procent):
  – Bättre schema, bort med delade turer. Vi som jobbar 75-80 procent jobbar lika många dagar som de som har heltid. Mer i lön, 500-600 kronor, men när jag jobbade på restaurang fick jag ingen lön alls.

Ulrika Karlsson, 42, undersköterska, lön 22 070 kr, arbetsplats- och skyddsombud.
  – Det är viktigt att vi får rätt lön för det vi gör, vi borde få minst 500 kronor till. De lågavlönade har fått mer, jag har jobbat sedan 1991 och kan tycka att den erfarenheten skulle räknas. Ett bättre schema, helst var tredje helg i stället för varannan. Det blir inte mycket privatliv nu. Och det blir slitningar på jobbet också. Vi vill ha en dräglig arbetsmiljö, det är fruktansvärt stressigt. Vi har två till tre minuter för att ta oss från brukare A till brukare B, jag får magont.

19 avtalsönskningar

• Högre och marknadsmässiga löner.
• Beredskaps- och jourersättningen kvar.
• Höj statusen!
• Lägre pensionsålder, från 63 år.
• Höj lönen för erfarna.
• Höjning i kronor i stället för procent.
• Nej till delade turer.
• Bort med varannan helg.
• Höj OB-ersättningen för kväll och helg.
• Bli av med mobipen.
• Bättre schema.
• Bättre arbetsmiljö.
• Bättre bemanning.
• Arbetskläder och skor.
• Löneförhöjning kopplad till kompetens.
• Lika lön för lika arbete.
• Inga visstidsanställda.
• Krav på utbildning för att få fast jobb.
• Utbilda de nya i lyftteknik.

Vägen till nytt avtal 

18 december överlämnar Kommunal sina avtalskrav till SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Nästan 348 000 medlemmar berörs.
31 mars löper nuvarande avtal med SKL ut.
Drygt 100 000 medlemmar är anställda av privata företag, där gäller ett 50-tal andra avtal med andra datum.
LO-samordningen, facken inom LO har enats om att driva samma krav. De kommer att ligga till grund för Kommunals krav.
2,8 procents löneökning eller minst 700 kronor i månaden. Även lägsta lönen ska höjas med 700 kronor.
De som tjänar mindre än 25 000 kronor i månaden ska få ökningen i krontal.

Lön 

Medellön 2012 för anställda i kommun och landsting:
Anläggningsarbetare: 23 250 kronor
Skötare: 22 350 kronor.
Undersköterskor: 23 150 kronor.