Varslen ökar i kommunsektorn

– Varslen i den privata sektorn avspeglar den avmattning vi sett i ekonomin och det påverkar på sikt skatteintäkterna men det finns ingen perfekt samstämmighet mellan siffrorna, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Under årets första elva månader har kommuner och landsting skickat in drygt 1 800 varsel till Arbetsförmedlingen. Det är inte faktiska uppsägningar det rör sig om, utan statistiken visar hur många personer arbetsgivarna har trott sig behöva säga upp.
  Men jämfört med det totala antalet varsel som arbetsgivarna på hela arbetsmarknaden skickat in uppgifter om är siffrorna i kommunsektorn blygsamma. Varslen på kommunsidan står för 2,7 procent av alla varsel hittills 2012. Historiskt sett brukar kriserna dyka upp något senare på den offentliga sidan än i den privata sektorn.
  Kan man befara bistra tider i kommunsektorn nästa år med tanke på att varslen ökat på den privata sidan i år?
  – Den bedömning vi gör är att vi kommer klara ekonomin hyfsat bra även nästa år. Vi räknar inte med några stora nerdragningar, säger Mats Kinnwall.

Ser man tillbaka på en femårsperiod är det en bit kvar till 2009 då varslen var rekordmånga både i kommunsektorn och totalt sett.
  I kommunerna är det fler varsel på årets första elva månader än motsvarande period förra året, medan det på landstingssidan blivit färre för varje år sen 2009.
  – Det är svårt att peka på vad det beror på för rent allmänt är ekonomin bättre på kommunsidan än landstingssidan, säger Mats Kinnwall.