Den nya rapporten från Försäkringskassan är den första som visar hur sjukskrivningarna i olika yrken har förändrats under 2000-talet. Myndigheten använder sig av måttet ersatta sjukskrivningsdagar, det vill säga antalet dagar som sjukskrivna har fått ersättning från Försäkringskassan. Det betyder att statistiken bara omfattar sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre, eftersom de första två veckorna täcks av en karensdag och sjuklön från arbetsgivaren.

Det genomsnittliga antalet ersatta sjukskrivningsdagar har gått ned kraftigt, från 21,5 2002 till 7,2 2010. Skillnaderna mellan olika yrken är stora, antalet ersatta dagar varierar från 1,4 (manliga militärer) till 18,7 (övriga servicearbetare, kvinnor).
  Generellt har yrkesgrupper med låg utbildning högst sjukfrånvaro. Det kan bero på arbetsmiljön och på begränsade möjligheter att anpassa sitt arbete, men också på att personer som har sämre hälsa från början ofta hamnar i yrken med lägre anställningskrav.
  – Det är samma typer av yrken som ligger i topp under hela perioden, men skillnaden mellan olika yrken har blivit mindre, sammanfattar Maria Mulder, analytiker på Försäkringskassan.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män i alla yrken, även om skillnaden är tydligast när det gäller tjänstemän. Bland kvinnor tillhör fordonsförare, städare och vård- och omsorgspersonal de yrkesgrupper där sjukfrånvaron är högst, 9,7 respektive 9,6 ersatta sjukskrivningsdagar. Bland män finns behandlingsassistenter och fritidsledare med bland de mest utsatta yrkesgrupperna, med 6,1 ersatta sjukskrivningsdagar.
  Sjukfrånvaron har trots allt gått ned kraftigt, även i Kommunals yrkesgrupper (se faktaruta nedan). Försäkringskassan drar inga säkra slutsatser om orsakerna, men en förklaring kan vara att arbetsgivare har blivit bättre på att förebygga långvarig sjukfrånvaro. En annan bidragande förklaring är att personer som tidigare hade en hög sjukfrånvaro i dag får sjuk- eller aktivitetsersättning eller har blivit arbetslösa.

Sjukfrånvaro

Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd 2010 (2002 års siffra inom parantes):

   kvinnor:  män:
 storhushålls- och
 restaurangpersonal
 7,1 (27,4)  3,5 (13,8))
 vård- och
 omsorgspersonal
 9,6 (26,8)  5,6 (13,3)
 växtodlare inom
 jordbruk och trädgård
 6,7 (16,8)  5,9 (12,0)
 djuruppfödare
 och djurskötare
 7,0 (15,8)  4,1 (10,3)
 växtodlare och djuruppfödare, 
 blandad drift
 6,8 (16,7)  4,9 (9,0)
 fordonsförare  11,7 (39,7)  7,1 (17,6)
 städare m fl  9,7 (31,3)  5,9 (19,6)
 köks- och
 restaurangbiträden
 7,6 (20,7)  3,5 (8,1)
 tidningsdistributörer,
 vaktmästare m fl
 7,9 (28,9)  6,4 (18,4)
 renhållnings- och
 återvinningsarbetare
 7,9 (32,5)  6,7 (17,3)