Den 16 oktober beslutade Kammarrätten i Göteborg att ge barnen i en judisk-ortodox familj rätt till hemundervisning. Detta är ett exempel på undfallenhet som oroar mig mycket. Det skäl som angavs var att klädsel och kosthållning gör det svårt för barnen att fungera i en vanlig skola. Rätten var orolig för att barnen skulle bli mobbade.??
  Hur ska man motivera barnen till att främja de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde när man självmant ställer dem utanför samhället? Det är ju i samspelet med människors olikheter som vi utvecklas och lär oss av varandra. Och hur kan man kontrollera att hemundervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Jag föddes i Kurdistan och kom till Sverige när jag var fem år gammal. Min son är född i Sverige och betraktar sig som vilken svensk som helst. Att han har ett osvenskt namn och ett extra språk i bagaget har varken han eller hans kompisar ens reflekterat över. När han började skolan fick han med sig en lapp hem där vi skulle fylla i om det var något han inte kunde äta. Eftersom min man inte vill att han ska äta fläskkött, kryssade vi för det alternativet och förklarade för vår son att vi gjorde så på grund av vår religion. ??
  Detta påminde mig om när jag själv, i början av 1980-talet, kom hem från skolan med en lapp om kost och allergier. Det blev en livlig diskussion mellan mina föräldrar. Min djupt troende mamma tyckte inte att jag skulle äta griskött. Hon hävdade att jag skulle få ont i magen av det. Min pappa, som ansåg att föräldrar inte skulle tvinga barnen att leva efter religiösa regler, skrev slutligen: ”Flickans mamma får ont i magen om dottern äter grisskött”. ??
  Naturligtvis är det bra att det finns alternativ till fläskkött i skolmatsalen så föräldrar slipper få ont i magen. Men religiöst motiverade krav måste alltid prövas mot barnens behov och mot det sekulära samhällets demokratiska värderingar. Lagstiftning, rättstillämpning liksom myndighetsutövning i allmänhet måste våga hävda dessa övergripande värderingar även gentemot religiöst motiverade krav. ??

Det är skolans ansvar att se till att barn inte blir utsatta för mobbing p.g.a. levnadssätt och religiösa bakgrund. Man ska aktivt arbeta med frågor som rör värdegrund och demokrati. På en del skolor finns ämnet ”Livskunskap” som tar upp existentiella och etiska frågor. Här får barnen möjlighet att tala om självkänsla, självförtroende, vänskap och konflikthantering. Man får också träna sig att lyssna på varandra, våga uttrycka egna tankar, lära av varandra och att samarbeta. Frågor om människosyn, livsstil, kulturer och kulturkrockar kommer naturligt in i dessa samtal.??
  I den mångkulturella skola där jag arbetade som lärare, behandlades alla barn med respekt för sin olikhet. Skolan hade utvecklat bra metoder för konflikthantering och lärarna var engagerade. Eleverna kände sig trygga, kränkning och mobbing förekom knappt på skolan. Många barn hade muslimsk bakgrund, deras klädsel och kost respekterades och de hade möjlighet att be i ett särskilt rum. De möttes av förståelse under fastemånaden Ramadan på så sätt att kökspersonalen lade undan mat så att de kunde äta senare. Skolans okomplicerade förhållande till religioner visade sig inte minst när vi firade Lucia med tärnor som hade både sjal och glitter på huvudet.??

Min egen erfarenhet som skolbarn, förälder och lärare har lärt mig två saker. Med god vilja och inlevelseförmåga kan skolorna för det mesta anpassa sig efter föräldrarnas önskemål även när kraven är religiöst betingade. Men samhället får inte ge efter när kraven hotar barnens rättigheter och våra grundläggande värderingar. I Sverige gäller skolplikt för alla barn i åldern 7-16 år. Annorlunda kost och klädsel kan inte vara tillräckliga skäl till att få hemundervisning.
  Enligt den nya skollagen (4§) ska utbildningen ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Vidare står det i skollagen att ”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” (5 §)