Kyrkogårdsarbetaren fick i uppdrag av sin arbetsgivare att köpa en minibuss till församlingen. Mannen köpte istället en röd Wolkswagenbuss till sig själv. Han bytte koppling och fixade till skavanker på bilen.
  Enligt kyrkogårdsarbetaren betalade han 35 000 kronor för minibussen och ville ha 12 000 kronor för inköp av material och nedlagt arbete för upprustningen.
  Bilen ställdes till församlingens förfogande och när den började användas ville kyrkogårdsarbetaren ha betalt.

Församlingen ansåg att han agerade illojalt som försökte tjäna pengar på att sälja en bil till ett högre pris än vad han själv betalt samt ville ha ersättning för upprustning av bilen, arbetsuppgifter som han normalt skulle ha utfört på arbetstid.
  Dessutom menar församlingen att han först försökte ge intryck av att de 47 000 kronor han ville ha var utlägg för en affär han gjort för församlingens räkning, vilket mannen förnekar.
  Kyrkogårdsarbetaren avskedades. Kommunal vägrade acceptera uppsägningen och stämde församlingen inför arbetsdomstolen.

Domstolen anser att det finns skäl att kritisera kyrkogårdsarbetaren för att denne inte tydligt hade förklarat för församlingen att han ville sälja sin egen bil och inte bara kräva ersättning för gjorda utlägg vid bilaffären.
  Men arbetsdomstolen tycker inte att detta är skäl för att avskeda eller säga upp honom. Avskedandet ogiltigförklaras och kyrkogårdsarbetaren får rätt till innestående lön och 20 000 kronor i skadestånd.