Minna är en av alla unga människor med tillfälligt jobb och tillfällig bostad. Hon jobbar extra på sjukhus, står krokimodell och ibland snattar hon. Tillsammans med bästa vännen Aron besöker Minna sin farmor, hennes enda familjemedlem som hon lämnade 16 år gammal.
  Boken kretsar främst kring Minnas relation till Aron. De har sex med varandra men han känner henne inte riktigt.  Som läsare är det också svårt att få grepp om Minna och kanske är det därför som jag inte blir riktigt uppslukad. Å ena sidan gillar jag att boken är så vardaglig och lågmäld, å andra sidan kanske den hade behövt en motpol.

Det här är 22-åriga Felicia Stenroths debutbok och hon har ett mycket fint språk, både poetiskt och enkelt. Det är definitivt en lovande debut. Det handlar om komplexa relationer, att vara både vilsen och stark, att sakna självklara sociala skyddsnät eller ekonomiska marginaler. Ämnen som ofta har behandlats av unga debutanter men jag tycker ändå att den här boken lyckas tillföra något eget.