Man hade kanske önskat sig en fräsigare titel, för den här finstämda – ja, skira – romanen förtjänar det. Det handlar om elvaåriga Mattias som av en slump ramlar in i den betydligt äldre Samuels liv.
  De två utvecklar en sällsam vänskap och bokens stora bedrift är att Håkan Lindquist skildrar den vänskapen helt oskuldsfull, helt fjärran från dagens blickar, som kanske hade inneburit pedofili- och fula-gubben-misstankar.
  Boken ger också en bra bild av Oskarshamn, det är en hembygdsskildring som tar form framför läsaren, även om denne inte alls vuxit upp i denna östsmåländska småstad.

Tyvärr tycker jag att boken störs av en del upprepningar. I återberättelser förekommer ibland samma scener två gånger, i mina ögon är det helt onödigt.
  Sammantaget ändå en stark roman som har översatts till flera språk och nu också kommer ut i pocket här i Sverige.