SKL: Nej till krontalspåslag

– Jag brukar inte recensera motpartens upplägg men det stämmer inte överens med de tankar och idéer vi har. Det hänger ihop med att vi vill ha tillsvidareavtal som är sifferlösa på central nivå, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation.
  Varför kan man inte ha krontalspåslag?
  – Vi använder inte den modellen. På svensk arbetsmarknad när man räknar löneökningar, så räknar man i procent.
  Är principen med procent lika viktig för SKL som motsatsen är för Kommunal?
  – Ja det kan man säga. Vad man säger med ett krontalspåslag är att de som har lägre löner ska ha mer än de som har högre löner generellt och det är ingen självklar princip för oss.

Ingela Gardner Sundström.

I nästa avtalsrörelse vill hon fortsätta på vägen mot sifferlösa avtal, säger hon. Det är den viktigaste frågan för SKL
  – Nu nådde vi lite längre i den här avtalsrörelsen. Vi fick ett längre avtal med lärarna som har två sifferlösa år. Nu har vi tre sifferlösa avtal i och med att Vårdförbundet inte sade upp sitt och så har vi Akademikeralliansen som har sifferlöst sen 2001.  Och dessutom har vi inga individgarantier kvar, inte heller i Kommunals avtal.
  Det finns anställda på Kommunals område som blivit helt utan löneökningar när individgarantin försvunnit, vad tycker du om det?
  – Det kan vara den yttersta konsekvensen av en helt fri lönebildning. Jag kan inte kommentera enskilda fall men jag föreställer mig att det är mycket tydligt i så fall varför en viss individ inte fått en löneökning.
  Tycker du alltså att det är okej att man som anställd i enstaka fall kan bli helt utan löneökning?
  – Ja, men om en arbetsgivare föreslår skilda löner så måste man kunna motivera det för medarbetaren på ett sätt som medarbetarna också förstår. Och också tydligt säga vad du ska göra för att kunna påverka löneutvecklingen.
  Industrins löneavtal sätter märket i alla löneförhandlingar. Hur förhåller man sig till märket i en sifferlös värld?
  – Helt fritt förhåller man sig inte till märket även om det är sifferlöst, man hittar en rimlig nivå. Men det viktiga med att inte ha det centralt siffersatt är att vi önskar att arbetsgivarna själva ska jobba med lönefrågor, inte bara i lönerörelser. I dag blir det låsningar kring procentsatsen i ett centralt avtal.
  Vad är då poängen med det sifferlösa avtalet om märket ändå ska spela roll?
  – Det spelar en roll för var man kommer börja sina diskussioner lokalt innan man kommer fram till en pott. Men det där vet vi inte riktigt eftersom vi inte har sifferlöst på hela vår sektor.
  I år har irritationen varit stark på flera håll över att de nya lönerna kommer så sent. Hur ser du på den kritiken?
  – Den tycker jag är berättigad. Det är inte bra. Jag har svårt att se varför man behöver så lång tid på sig.
  Vad beror det på?
  – Det kan man fundera över, det kanske är en av nackdelarna med att vänta på att det ska komma siffror centralt. Det är möjligt att ett sifferlöst avtal skulle göra att processen blev annorlunda. Helst ska man få ju ut sina nya löner före sommarsemestern.
  Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund flaggar för att ett av avtalskraven kan bli en reglering i avtalet om när lönerna ska betalas ut senast, hur ser du på det?
  – Jag hoppas inte vi ska behöva komma dit. Jag tycker vi skulle kunna klara av detta utan stupstocksresonemang. Jag kan förstå att hon säger det men det är också en signal till oss att om Kommunal inte kan lita på bättring så kommer de hävda det här kravet starkt. Men jag hoppas kunna övertyga henne om att vi kan förbättra oss på den punkten
  Skulle SKL kunna gå med på sådana regler?
  – Nej det blir väldigt konstiga konsekvenser av det. Jag tycker vi ska klara av det på annat sätt.
  Problemen med delade turer vill många att Kommunal driver i nästa avtalsrörelse igen, hur ser du på det?
  – Delade turer är det ganska få som tycker att det är bra. Därför har vi försökt få bort dem.
  Men delade turer ökar ju?
  – Det tycker jag är förvånande men det kan hänga ihop med två saker, man har inte lyckats hitta några andra arbetsuppgifter. Alternativt att den som blivit erbjuden alternativa arbetsuppgifter inte gillar det.
  Har det bara med den anställdes ovilja till flexibilitet att göra?
  – Nej det behöver inte ha det. Det kan vara svårt för den anställde, det kanske inte är samma verksamhetsområde ens.
  Men har inte kommunerna något ansvar i sin planering och organisation?
  – Jo absolut, man måste vara kreativa och föra en dialog med medarbetarna. Ofta har medarbetarna väldigt bra idéer själva.
  Går det alltså inte att begränsa användandet av delade turer?
  – Jag kan inte svara på det egentligen. Jag tycker att man ska anstränga sig för att göra det. Men man är olika benägen att göra kompromisser. Om arbetsgivaren är kreativ och anstränger sig och den anställde ändå inte vill, vad är alternativet då?
  Hur länge ska du fortsätta med det här jobbet?
– Jag slutar aldrig. Nej men jag är vald för den här mandatperioden så jag tänker väl hålla ut nu i alla fall. Det är väldigt spännande.