Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Våra minsta skolbarn tillbringar nästan halva sin skoldag på fritidshemmet. Ändå görs det för lite för att fritidshemsverksamheten ska fungera väl, för att varje barn ska kunna tillräcklig tid med personalen och för att personalen får tid att planera verksamheten på bästa möjliga sätt. Miljöpartiet menar att regeringen nu måste ta sitt ansvar.

Fritidshemmen har hamnat efter när kommunernas ekonomier har försämrats. När det gäller förskolan har en alltför negativ utveckling kunnat bromsas tack vare ett brett engagemang från politiker över hela den politiska skalan, men för fritidshemmen har försämringarna tyvärr fått gå för långt. Enligt statistik från Skolverket har antalet barn inskrivna i fritidshem ökat med 18 procent den senaste tioårsperioden. Under samma period har antalet årsarbetare på fritidshemmen endast ökat med 1,7 procent. Kommunals nya rapport, som presenterades nyligen, visar att barngrupperna är drygt dubbelt så stora jämfört med 1980 och att det går nästan tre gånger så många barn per vuxen på fritids i dag som för trettio år sedan. Säkerheten kan inte längre garanteras och tryggheten blir självklart mindre. Inte undra på att var tredje förälder är orolig för sina barn när de är på fritids.
  Det behövs nu åtgärder även från statligt håll. Miljöpartiet har i skuggbudget lagt 400 miljoner kronor de kommande åren på ett fritidshemslyft. Pengarna är stimulansmedel där de kommuner som tar del av dem förväntas gå in med lika mycket. Staten och kommunerna kan därmed gemensamt bidra till att lyfta fritidshemmen.

Vi ser tre målsättningar med en sådan satsning:
  1) Varje elev på ett fritidshem har rätt att möta utbildad personal. Genom satsningen ska de som jobbar på fritidshemmen, men saknar utbildning få möjlighet att komplettera. Det gäller såväl barnskötare som fritidspedagoger. Andelen fritidspedagoger behöver dessutom öka.
  2) Varje elev på fritidshem har rätt till en trygg och säker miljö. Med dagens alltför stora grupper och för lite personal går det helt enkelt inte att fullfölja fritidshemmens uppdrag att stödja och stimulera barns utveckling och lärande samt ge barnen en meningsfull fritid. Barngrupperna måste därför minska.
  3) Fler elever ska få möjlighet att gå på fritids. De vars föräldrar är arbetslösa har i dag inte rätt till plats på fritidshem. I samband med att maxtaxereformen infördes 2001 fick förskolebarn rätt till förskola eller familjedaghem även om en förälder är arbetslös, men motsvarande infördes inte för fritidshem. I den nya skollagen finns det en viss skärpning men det lämnas fortfarande en öppning för tolkning av huvudmannen.

Miljöpartiet menar att satsningar på fritidshemmen är en viktig del i lösningen för skolans utmaningar. En fungerande fritidshemsverksamhet möjliggör för eleverna att träna sina kognitiva, emotionella och sociala förmågor. De får erfarenheter av att hantera olika sociala situationer, träna sitt språk och att lyssna och respektera andra. Färdigheter som är viktiga och efterfrågade i det övriga samhället och i arbetslivet. Det är dags för regeringen att ta sitt ansvar för fritidshemmen.

Jabar Amin (MP),
riksdagsledamot och ledamot
av utbildningsutskottet