”Vi har inte råd med ett så dåligt avtal en gång till”

Ann–Louise Hägg, arbetsplats ombud för Nobina i Malmö:
  – Jag tror inte någon av oss är nöjd med det senaste löneavtalet. 206 kronor mer under 2011 var inte något att hänga i julgranen. Jag har hört missnöje mot förbundet. ”Vad gör ni egentligen? Ingen mening att betala fackförbundsavgiften.” Vi har inte råd med ett så dåligt avtal en gång till, säger hon.
  Ann–Louise Hägg tycker inte att allt kan skyllas på förbundet. Hon är kritisk till att förare kommer tidigare, innan arbetstidens början för att hinna göra i ordning bussen eller att de på grund av för snäv tidtabell inte tar de raster de har rätt till när det blir förseningar.
  – Om alla förare istället gjorde det de ska enligt avtalet så hade vi ordnat det. Men när vi alltid löser alla problem visar vi ju arbetsgivaren att det inte är ett problem. Det gör oss svagare fackligt, säger Ann–Louise.

Ann-Louise Hägg, arbetsplatsombud.Ann-Louise Hägg. Foto: André de Loisted

Hon märker av tuffare arbetsgivare.
  – De säger ”passar det inte så gå någon annanstans” väl medvetna om att det inte råder någon förarbrist, berättar Ann–Louise.
  Hon sitter med i samverkansgruppen för Nobina men saknar möjligheten att träffas för att diskutera branschfrågor med fackliga företrädare från andra företag.
  – Jag tror att vi blir starkare om vi driver branschfrågor tillsammans mot alla företag samtidigt, säger hon.

Albert Wiklund, sektionsordförande.Albert Wiklund. Foto: Emma Bergstrand

”Jag skulle önska
mer tid för trafiken”

Albert Wiklund, sektionsordförande för Nobina i Umeå samt regionalt fackligt ombud (RFO) i avdelning Västerbotten:
  – Tiden som RFO delar jag mellan trafiken och frikyrkor, sotare och folkhögskolor. Det är intressant att lära sig nya områden men jag känner mig otillräcklig och skulle önska mer tid för trafiken, säger han.
  Enligt avdelningen skulle det behövas 300–400 fler medlemmar för att ha råd med att låta Albert enbart arbeta med trafikfrågor.
  Albert berättar att han som RFO stöter på allt mer pressade bussåkare i inlandet medan de stora drakarna konkurrerar mot varandra i länet.
  Han märker att det råder varierande kunskap bland de mindre bolagen om avtalet. Framförallt är det problem med scheman. Albert Wiklund har också lärt sig att det finns en värld utanför Nobina. Men problemen kan många gånger vara de samma.
  – Nu sitter jag också med i samverkansgruppen för Nobina i Sverige. Jag önskar att Kommunal byggde upp en organisation så att vi kan träffas och utbyta idéer mellan olika bussföretag. Det finns risker med att bara träffas företagsvis. Om vi driver branschfrågor mot alla företag samtidigt blir det mycket effektivare, säger Albert Wiklund.

Kristina Stefan, sektionsordförande.Kristina Stefan. Foto: Hans Runesson

”Vad tänker förbundet göra åt tredelade turer?”

Kristina Stefan, sektionsordförande för trafiken i Kronoberg:
  – Delade turer uppmärksammas nu för att det är ett problem inom vården. Jaha, men vi har tredelade turer. Vad tänker förbundet göra åt det, undrar hon.
  Kristina Stefan förklarar att sektionen är missnöjd för att den inte får tillräcklig hjälp från avdelningen och förbundet.
  – Våra förare går på knäna i bussar som är sämre än dem i tredje världen, säger hon.
  Sektionsstyrelsen består enbart av anställda i Veolia, som nästa år lämnar över trafiken i Kronoberg till andra företag.
  – Ingen där vågar arbeta fackligt i sektionen. Vårt styrelsearbete sker på fritiden eftersom Veolia inte medger facklig tid för detta. Vi har inte möjlighet att besöka alla de bussföretag i Kronoberg som i dag saknar fackligt arbete, säger Kristina Stefan,
  Avdelningen har en ombudsman och ett regionalt fackligt ombud för trafiken. Men sektionen vill ha mer stöd för att kunna vara ute på fler bussföretag där det i dag saknas fackligt arbete. Enligt avdelningen är det en resursfråga. Pengarna ska också räcka till annan facklig verksamhet.
  – Och förbundet borde vara tuffare med att se till att avtalen följs i Kronoberg. Nu råder här vilda Västern, säger Kristina Stefan.

Bo Lingestig, huvudskyddsombud.Bo Lingestig. Foto: Hugo Leijon

”Kommunal borde visa lite mer franska känslor”

Bo Lingestig, huvudskyddsombud för Veolia i Norrköping:
 
– Jag tycker inte att trafikfrågor försvinner in det hela. Vi har egen avtalsrörelse och förhandlingsdelegation. Men klimatet har ändrats. Arbetsgivarna har blivit mycket tuffare. Kommunal borde ta mer strid. Vi är lite för tama. Det handlar bland annat om arbetstider och rätten att börja och sluta på samma ställe, säger han.
  Bo Lingestig tycker att Kommunal borde visa mer franska känslor.
  – Ta ut 200 bussar. Det känns som att arbetsgivaren nu tappar respekten för oss. Det behövs lite mer revolt. Upphandlingar förstör. Senaste upphandlingen i Östergötland var det billigaste pris som vann. Men det ställs större krav på företagen vilket pressar arbetsgivarna, säger han.
  Bo Lingestig tycker att det är Kommunals lednings fel att Kommunal inte lyckas vända utvecklingen.
  – Den högsta ledningen är inte tillräckligt stridslysten. Vi har bussbolag som ständigt bryter mot kollektivavtalet. Vi är så stora att vi kunde sätta ned hela pjäxan och säga att skärper du dig inte så blir det inte en buss som kommer att köra ut från ditt garage i morgon. Vi är ju stora och borde kunna visa muskler, säger han.
  Bo Lingestig berättat att det snackas en hel del om detta bland busspersonalen.
  – Det är lätt att värva nya medlemmar. Men många har lämnat. De lämnar dels för att de tycker att det är för dyrt men oftare för att de inte tycker att det spelar någon roll om de är med eller inte. De tycker att Kommunal gör och märks för lite, säger han.