Lång väntan på ny lön
Många har fått vänta ett halvår på nya lönen. Andra ännu längre. Få får större löneökningar än vad det centrala avtalet med SKL ger. Det visar KA:s rundringning.

Margreth Karlsson, lokalvårdare Öckerö.
I april träffade Kommunal ett nytt avtal med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det ger löneökningar på i genomsnitt minst 650 kronor per individ från 1 april.
Men efter ett halvår är den nya lönen klar i endast hälften av kommunerna. På flera håll dröjer lönen till november eller december.
Det visar KA:s rundringning till 12 av 13 av Kommunals avdelningar och tre stora sektioner. Eftersom förhandlingar fortfarande pågår är det svårt att få en tydlig bild.
Runt om i landet är fackliga företrädare irriterade över att det dragit ut på tiden. Tidscykeln är fel, konstaterar, Vanja Nyberg, ombudsman i Norrbotten:
– Kommunerna väntar på att avtalet ska bli färdigt innan de börjar göra de individuella lönesamtalen. Samtalen borde ju ha varit klara i april när avtalet tecknades, säger Vanja Nyberg.
För att nästa års lön ska bli klar tidigare kommer Kommunal i Norrbotten lämna över yrkanden för 2013 redan i december.
På flera håll har Kommunal krävt ränta på den retroaktiva lönen. Men fått nej. I Arvidsjaur kommer nya lönen i oktober. Där fick Kommunal kompensation på 10 000 kronor för att ordna en aktivitet för medlemmarna.
– Vi hade helst sett att medlemmarna hade fått något mer när de väntat så länge. Men det är bättre än inget, säger Andreas Lindqvist, ombudsman Norrbotten.
Av det som hittills är känt är det få som fått ut mer än det centrala avtalet.
Undantag är dock Öckerö som satsat på lokalvårdare och ekonomibiträden. I Mörbylånga satsas 150 kronor extra på utbildade undersköterskor och omsorgsassistenter som har ett års erfarenhet.
Där bjöd Kommunals sektion in politiker från både M, S och C redan förra hösten.
– Det är fackligt politiskt. Vi körde ihop alla och la korten på bordet och visade vad man tjänade i olika yrken, säger Birgitta Roskvist, Kommunal Mörbylånga.
Sedan har träffarna fortsatt. Tidigare har förhandlingar skett med personalchefen. I år förhandlade Kommunal i stället med enhetscheferna.
– Vi kom ner på den nivån där medlemmarna jobbar. Om någon låg lågt kunde vi få en förklaring vid bordet, säger Birgitta Roskvist.
Motsatsen är Norrbotten, där förhandlingarna slutat i oenighet i Piteå, Kalix och Luleå.
– Vi var sidsteppade, lönesättande chefer hade redan lönesatt så vi kunde inte påverka. Arbetsgivaren får ta ansvar för det. Medlemmarna får höra av sig om de är missnöjda, säger Vanja Nyberg, ombudsman Norrbotten.
Avtalet garanterar inte löneökningar till alla. I Luleå är det flera som blivit utan. När Kommunal begärt handlingsplaner på vad som ska göras för att få löneökningar, har svaret blivit att varje individ måste begära det själv.
– Många av våra medlemmar vet inte varför de har fått den lönen som de har fått. Man har rätt att veta varför man fått den och vad man ska göra för att få en annorlunda lön kommande år, säger Vanja Nyberg.
Lägstlönerna höjs med 650 kronor enligt avtalet. På några håll blir ökningen större. I Mörbylånga höjs lägstlönen för utbildade med 1000 kronor till 19 200 kronor. I Kiruna höjs den med 1500 kronor för outbildade till 19 000 kronor. Och med 1000 kronor till 20 000 för utbildade. På det läggs ökningen från potten.
– Det är svårt att få folk till vården. Det är lite av marknadslöner här. Men kommunen kan aldrig konkurrera med LKAB, säger Mary Poromaa, Kommunal i Kiruna.
Så funkar nya lönen
• Knappt 348 000 medlemmar i kommuner och landsting får ny lön från 1 april. För varje individ läggs 650 kronor i potten. Hur mycket var och en får avgörs i lokala förhandlingar.
• Individgarantier saknas. På flera håll i landet har Kommunal krävt att arbetsgivaren tar fram handlingsplaner för dem som får ökningar på 200 eller 300 kronor.
• Sektionen kan förhandla lokala satsningar.
• Sedan sker en förhandling, facket försöker rätta till fel. Facket kollar att hela potten har använts.
• 650 kronor höjs lägstlönen med den 1 september. Ny lägstlön för outbildad blir 16 720 kronor och 18 420 kronor för arbetstagare med gymnasieutbildning där arbetsgivaren kräver det.
Privata arbetsgivare
• Drygt 100 000 medlemmar är anställda i privata företag. För dem gäller ett 50-tal avtal med andra datum och löneökningar.
Retroaktiv lön
• Avtalet garanterar inte ränta på retroaktiv lön.
• Den som får föräldrapenning eller sjukpenning från Försäkringskassan får höjd ersättning (ny SGI) från den dag som avtalet som ger löneökningen undertecknats.
• Om det finns en individgaranti i det centrala avtalet höjs ersättningen när det avtalet undertecknats. Om det också blir en löneökning lokalt höjs ersättningen från den dag det avtalet undertecknats. (Årets avtal med SKL saknar individgarantier.)
Det står inget i avtalet om hur retroaktiv lön ska hanteras för dem som har föräldrapenning eller sjukpenning. Tidigare har Landstings- och Kommunförbundet informerat arbetsgivarna om att föräldralediga och sjuka bör/kan få del av den retroaktiva lönen.