Olyckan på Sundbyskolan i Stockholm inträffade i januari 2009. Barnskötaren var i idrottshallen tillsammans med 18 barn. När några av dem skulle lossa ett par handbollsmål som satt fastspända med en vajer föll ett av målen ner och träffade en pojke i huvudet.
  Pojken skadades så allvarligt att han avled.

Solna tingsrätt ansåg att barnskötaren borde ha kontrollerat målen innan han lät barnen ta fram dem och dömde honom för vållande till annans död. Domen överklagades till hovrätten av barnskötaren, som fick stöd av Kommunal och LO-TCO Rättsskydd. Överklagandet motiverades med att barnskötaren hade rätt att utgå från att utrustningen i idrottshallen var säker, och att det var skolan som inte tagit sitt arbetsmiljöansvar.
  Enligt Svea hovrätts bedömning förvarades de två handbollsmålen på ett sätt som var olämpligt och innebar allvarliga risker. Hovrätten skriver i sin dom att skolan har ett ansvar för det, men att barnskötaren ändå gjorde fel som utgick från att all utrustning i hallen var tillräckligt säker för att barnen skulle få använda den på egen hand. Därför anses hans agerande ha varit orsak till dödsolyckan.

Att barnskötaren trots det frias beror på att hovrätten inte anser att hans misstag var tillräckligt allvarligt för att han ska kunna dömas för vållande till annans död. Som förmildrande omständigheter nämns att målen förvarades på ett osäkert sätt och att barnskötaren inte tog några medvetna risker.
  Vid rättegången i hovrätten deltog tre domare och två nämndemän utan juridisk utbildning. Rätten är inte enig i sin dom, två av domarna pekar på att barnskötaren hade ett stort ansvar som ledare för barngruppen. De anser att hans misstag var så allvarligt att det är straffbart och ville fastställa tingsrättens fällande dom.