En kvinna mördas på ett bestialt sätt och huvudspåret är en text i blod på väggen ovanför liket: ”Omar dödade mig”. Omar Raddad är madamens trädgårdsmästare. Han har rötter i Marocko, talar dålig franska och eftersom texten på väggen är felstavad blir Omar själv anklagad och dömd för mordet.
  Det vi får se är en författares kamp för att rentvå Omar. Som en osannolik privatspanare i vit kostym och på blå moped åker författaren runt och samlar spår och bevisning.

Resultatet blir en film som är spännande, men ändå tyvärr rätt förutsägbar. Det är till dels en film om rasism och det är då det bränner till, känns aktuellt och som mest angeläget. Det är också scenerna med Omar i fängelset som berör mest.
  Sami Bouajila gör en riktigt stark rollprestation av mannen som är helt utlämnad till ett rättssystem han inte förstår. Privatspanare Pierre-Emmanuel däremot känns för oproblematisk och med en hjältegloria som aldrig vill darra och falla. Det gör att slutresultatet ibland tyvärr känns allt för klichéfyllt.

Filmen är baserad på en verklig händelse.