Regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med representanter från samtliga åtta riksdagspartier. Uppgiften är att kartlägga omfattningen av utländsk arbetskraft som tillfälligt jobbar i Sverige, vilka länder de kommer ifrån samt vilka branscher de arbetar i.
  Utifrån denna kartläggning ska utredningen utvärdera den lag, Lex Laval, som har gällt sedan 1 april 2010 samt komma med förslag på eventuella lagändringar.

Riksdagens majoritet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna beslöt i juni 2011 att regeringen senast den 30 september i år skulle ha utrett och kommit med förslag på hur Lex Laval ska ändras för att garantera de svenska kollektivavtalen och den svenska modellen på arbetsmarknaden.
  Uppdraget från riksdagen var också att regeringen skulle driva på för att få de ändringar i EU–rätten som krävs för att garantera svenska kollektivavtal, till exempel genom ett socialt protokoll i anslutning till EU–fördraget och förändringar av EU:s utstationeringsdirektiv.
  Trots flera påstötningar från riksdagen har inget hänt i frågan förrän nu. Men det blir ingen skyndsam utredning som riksdagen krävde. Regeringens utredning ska vara klar den 31 december 2014, drygt tre månader efter nästa val.
  – Jag har stor respekt för riksdagen, säger Hillevi Engström som svar på frågan om denna utredning är svaret på riksdagens mer än ett år gamla krav på henne.

LO och TCO tycker att det bra att regeringen nu utreder omfattningen av och villkoren för utländsk arbetskraft i Sverige.
  – Men detta måste göras i mycket nära samarbete med fack och arbetsgivare som vet hur det ser ut ute i verkligheten, säger LO–juristen Claes–Mikael Jonsson.
  Han tycker att utredningen också ska titta på hur de svenska löntagarnas löner och villkor har påverkats av att utländsk arbetskraft tillåts arbeta och konkurrera med endast avtalens lägsta löner som betalning.
  LO och TCO anser att Lex Laval och tillämpningen av EU–rätten strider mot FN–organet ILO:s konventioner om fria fackföreningars rätt till fria förhandlingar och stridåtgärder. Dessa rättigheter finns även med i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström förklarade vid en presskonferens på måndagen att utredningen inte har i uppgift att utvärdera hur Lex Laval lever upp till ILO:s och Europarådets konventioner.
  Detta är Claes–Mikael Jonsson mycket kritisk till.
  – Självklart borde utredningen pröva hur svensk lagstiftning stämmer överens med våra internationella åtaganden, säger han.
  Claes–Mikael Jonsson sitter med i en arbetsgrupp mellan LO och Socialdemokraterna som utreder hur frågan om ett socialt protokoll i anslutning till EU–fördraget kan lyftas.
  – Detta är ett krav som drivs inom Europafacket, men det är bara här i Sverige vi har lyckats få upp kravet på den politiska nivån. Detta tack vare den fackligt–politiska samverkan med Socialdemokraterna, säger han.

Lex Laval

Lex Laval som ska utvärderas säger, med hänvisning till EU:s utstationeringsdirektiv, att utländsk arbetskraft som tillfälligt jobbar i Sverige är garanterade minst minimivillkoren i svenska lagar och kollektivavtal när det gäller till exempel löner och arbetstid.
Svenska fack får inte ställa krav utöver dessa minimivillkor eller ta till stridsåtgärder för bättre villkor om de utländska arbetstagarna i sina hemländer har avtal som är minst lika bra som de svenska minimivillkoren.
Europafacket kräver ett socialt protokoll i anslutning till EU–fördraget. Detta protokoll ska slå fast att löntagarnas fackliga och sociala rättigheter går före kapitalets rätt att fritt röra sig över gränserna.
Om detta gick igenom skulle EU–rätten och Lex Laval inte kunna stoppa svenska fack som med stridsåtgärder vill ha likabehandling, att samma kollektivavtal ska gälla för svensk och utländsk arbetskraft i Sverige.