När finansminister Anders Borg (M) presenterade höstbudgeten på torsdagen var han noga med att betona att det ekonomiska läget i Europa är bekymmersamt. Men liksom tidigare anser han att Sveriges ekonomi är relativt sett stark och därför finns det nu utrymme för investeringar. Regeringen menar att 22,7 miljarder kan gå till satsningar det närmsta året.
  – Vi har den starkaste budgeten i relation till de flesta EU-länder och bland den lägsta skuldsättningen. Vår bedömning är att vi har ett läge då vi kan överväga att göra insatser, säger Anders Borg.

Satsningarna har regeringen redan presenterat i olika omgångar. Det handlar bland annat om att underhålla och bygga ut järnvägen, mer pengar till forskning och sänkt bolagsskatt. Målet med satsningarna är att långsiktigt förbättra ekonomin, till exempel tros en lägre bolagsskatt göra Sverige mer attraktivt för företag. För att ha råd med det måste staten dock spräcka målet om att ha ett överskott, vilket finansministern anser går bra eftersom svensk ekonomi enligt honom är så stark. 
   Men oppositionen är kritisk. Miljöpartiet tycker att regeringen gjort en glädjekalkyl. Socialdemokraterna menar att det är fel att äventyra statens finanser genom att låna till skattsänkningar.
  – Det är en riskabel strategi att låna till en skattesänkning. Det framstår som att finansministern är på ett sluttande plan, säger Magdalena Andersson, ekonomisk politisk talesperson (S).

Kritiken mot budgeten handlar inte bara om satsningarnas storlek utan också om innehållet. Kommunal vill se mer pengar för att inrätta fler äldreboenden och för att öka bemanningen inom äldreomsorgen.
  – I regeringens höstbudget finns få och små satsningar på välfärden. Regeringen väljer istället att lägga 80 gånger mer på sänkt bolagsskatt. Jag ser i princip inga satsningar på äldreomsorgen, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

I år ser ekonomin i kommuner och landsting ljus ut men det finns stora variationer i landet. Många landsting har det också kärvt nu. KA har tidigare berättat om de stora neddragningarna i vården som drabbar samtliga landsting redan i år. Om ett antal år kommer också fler kommuner att märka av att andelen äldre blir fler. Men i regeringens budget står att läsa att kommuner och landsting inte kan förvänta sig mer pengar när behoven ökar. De förutsätts istället bli mer produktiva.
  – Det betyder att man måste effektivisera verksamheten. Antingen måste man producera mer eller vara färre anställda som gör samma sak, säger Annika Wallenskog, chef på sektionen för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
  Hur rimligt är det att kommuner och landsting kan klara det?
  – Det pågår ett ständigt effektiviseringsarbete i kommuner och landsting. Vi tror inte att det kommer något revolutionerande som plötsligt gör att man kan förändra sättet att arbeta. Vi tror att det kommer bli kärvt för vissa kommuner, särskilt de som har en minskande befolkning, säger Annika Wallenskog.

SKL är positiva till regeringens förslag att utreda om det kan ställas högre krav på de som äger exempelvis privata äldreboenden och hemtjänstföretag.
  – Vi ställer krav på dem som förvaltar våra pengar, varför inte ställa krav på dem som tar hand om våra gamla, säger Annika Wallenskog på SKL.
  I budgeten föreslås också att de låneupplägg som riskkapitalbolag använt sig av för att slippa betala skatt ska begränsas. Dessutom ska bland annat lärlingsprogrammen permanentas för att minska ungdomsarbetslösheten, pensionärer ska få sänkt skatt och rättsväsendet ska få ökade anslag.