Vad var det för konferens du var på?
  – Reassessing the Nordic welfare model, det var slutkonferensen för ett nordiskt forskningsprojekt som har pågått i flera år. Forskarna har jämfört de nordiska länderna, men har också tittat på välfärden utanför Norden. Jag deltog framför allt på de sessioner som handlade om kommersialiseringen och privatiseringen av välfärdssektorerna. Vi pratade bland annat om vad som blir skillnaderna i anställningsvillkoren mellan privat och offentlig verksamhet.

Är den diskussion vi har i Sverige i dag om privat kontra offentlig verksamhet global, eller är den typiskt svensk?
  – Den är inte specifikt svensk så klart. Men däremot kan jag uppleva att vi, i jämförelse med Norge, Kanada och Australien exempelvis, har varit väldigt sena med att ha ett kritiskt öga på den här utvecklingen. Det har varit svårt att ifrågasätta utvecklingen utan att skåpas ut som naiv eller idealist.

 Joa Bergold, utredare på LO.Joa Bergold.
Foto: Björn Svensson

Vad kommer det sig att det har varit så i Sverige?
  – Jag vet faktiskt inte. Kanske för att vi har haft en idé av att Sverige är så välreglerat och att den offentliga sektorn inte förändras, men så har det ändå skett massa förändringar. Men det som har öppnats upp oreglerat här i Sverige behöver inte vara oreglerat. Internationella jämförelser visar att det går att ha en mycket starkare reglering av privata intressen i välfärdssektorn. Det finns ganska starka regleringar i Norge och Frankrike och så vidare.

Tar du med dig någon konkret idé till LO:s utredning från seminariet i Norge?
  – Vi tittar på andra länders lagstiftning. Och jämför exempelvis med den norska skolan, som är väldigt väl reglerad och där det inte får finnas vinster. Men det handlar inte om att vinstbegränsningar löser alla kvalitetsproblem. Det handlar till syvende och sist om hur vi använder skattepengar på allra bästa sätt och hur vi skapar så högkvalitativa välfärdstjänster som möjligt. Då måste vi också analysera vad konsekvenserna blir av exempelvis konkurrensutsättning och kundvalsmodeller.

Hur kommer utredningens arbete se ut?
  – Våra direktiv är ganska omfattande. Det handlar om att hitta modeller för nonprofitlösningar, det kommer vi börja ganska snabbt med och försöka ha en konkret lösning redan under hösten. Men sen handlar det om bredare saker än så. Vi ska exempelvis jobba med Kommunals motion om att ta fram smarta välfärdstjänster.

Hur ska ni jobba?
  – Vi har satt ihop en referensgrupp med representanter från olika LO-förbund. Från Kommunal är det vice ordförande Per Holmström.  Vi kommer att träffas nu och lägga upp vårt arbete och ska också ha ett kunskapsseminarium för utredningen för att ”kunskapshöja” oss.

Vad tror du kan bli de stora utmaningarna?
  – En av utmaningarna är att formulera den ideologiska grund som vi ska ha samtidigt som vi väldigt snabbt ska komma fram med en konkret modell.

En fråga som ibland kommer upp är om det rent konkret går att ta tillbaka privat verksamhet till offentlig. Vad tror du, går en sån ”återtagningspolitik” att genomföra?
  – Jag tror att det blir svårt att vända hela utvecklingen. Frågan är hur man kan skapa modeller för att pengarna ska användas på absolut bästa möjliga sätt. Vinst är en central del där, men det handlar också om hur vi använder pengarna över huvud taget i välfärden. Så jag tror att frågan är bredare än så.

Hur mycket kommer ni att gå in i arbetstagarperspektivet? Som frågor om personalneddragningar och vad det innebär för dem som jobbar inom exempelvis omsorgen?
  – Arbetstagarnas villkor hänger ihop med vårdtagarnas. De sakerna är helt klart sammanfogade.

Ett argument är att det inte är vinsten som är det viktiga, det är kvaliteten på verksamheten. Men  finns det något som säger att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet i välfärden?
  – Vi kommer att ta in all den forskning som finns för att skapa oss den bilden. Forskningen är inte helt entydig här. Nånstans ska pengarna tas ifrån. Men sen är frågan: Hur mäter man kvalitet? Och går det att upphandla fram kvalitet? Det finns en bild av att vi måste ha de här kundvalen och att det är det som är kvalitet i sig. Men jag tror att det går att utveckla formerna för valfrihet på ett utomordentligt sätt inom offentlig verksamhet.

Det är en tanke som inte ofta hörs i debatten. En valfrihet inom det offentliga alltså?
  – Göteborg har en sån modell. De har inga privata utövare inom hemtjänst och äldreomsorg utan har ett internt valfrihetssystem.

Många gräsrötter, en majoritet av Kommunals avdelningsordförande och också vad det verkar en majoritet av opinionen vill begränsa vårdföretagens rätt till vinster. Går Socialdemokraterna helt enkelt i otakt med rörelsen i den här frågan?
  – Det är en diskussion som har kommit igång ganska sent. Och det finns olika syn på det. Det handlar både om att känna igen den ideologiska kompassen och samtidigt hantera den verklighet som finns. Det är klart att skattepengar inte ska gå till vinster. Men det måste också få ta tid att hitta konkreta modeller som är hållbara och realistiska.