Varannan kommunalare i vård och omsorg har utsatts för hot eller våld i jobbet det senaste året, visade KA:s undersökning (se länkar).
  Hur väl arbetsgivaren jobbar med hot och våld på dessa arbetsplatser varierar mycket och beror ofta på vilken kunskap chefen har, säger Agneta Karlström som är inspektör vid Arbetsmiljöverket. I äldreomsorgen är en vanlig brist att man tänker för generellt när man gör sin riskinventering och kan därmed missa risker.
  – Ibland har man inte tänkt utanför checklistan, jobbar man till exempel med personer med olika demenssjukdomar kan riskerna också vara olika. Man måste göra en detaljerad inventering på arbetsplatsen – vilken kunskap har vi som jobbar här, är lokalerna trånga, har vi överblick?

Illustration: Lasse WidlundIbland saknas kunskapen för att bedöma riskerna, och ibland saknas resurser för att åtgärda dem, säger Agneta Karlström.
  Det finns också krav på vad arbetsgivaren ska göra om hot eller våld ändå inträffar.
  – Arbetsgivare har inte alltid koll på att det ska finnas beredskap på krisstöd. Stora arbetsgivare vet ofta det men det kan vara knepigare hos mindre.
  Berndt Jonsson är chef vid Arbetsmiljöverkets distrikt i Härnösand. Han nämner ensamarbete som en riskfaktor för vårdpersonal, och det händer att chefer gör fel bedömning. Finns stor risk för hot och våld ska det vara dubbelbemanning.

En annan risk är arbetsbelastning, i exempelvis demensvården.
  – Risken för hot och våld ökar om man inte får nog med tid till arbetsuppgifterna, säger Berndt Jonsson.
  Den anställdas ansvar är att följa de instruktioner man fått och att rapportera tillbud och händelser till chefen. Men även att påtala när kollegor gör övertramp, säger Berndt Jonsson.
  Enligt Arbetsmiljöverket är det troligt att många händelser med hot och våld aldrig rapporteras, men det är viktigt att göra det för att kunna förbättra situationen.
  – Arbetsgivaren måste också ha ett system där man efterfrågar detta och återrapporterar vad det blir av det.

Så ska det funka 

Arbetsgivaren
har ansvar för säkerheten på arbetsplatsen och ska se till ...
• att inventera och bedöma vilka risker som kan finnas, och vidta åtgärder för att förebygga riskerna, till exempel larm.
• att anställda har tillräcklig utbildning för att kunna jobba tryggt och säkert. Det kan behövas kompletterande utbildning i säkert arbetssätt eller självskydd.
• att de anställda får regelbunden handledning om det finns återkommande risk för hot och våld, till exempel i vården.
• att anställda kan kalla på snabb hjälp i hot- och våldsituationer.
• att ha en handlingsplan för hur ni ska agera om något händer.
• att en arbetsuppgift som innebär påtaglig risk för hot eller våld inte ska utföras ensam.
• att utreda varför det hände och hur man undviker att det händer igen.
• att den som utsatts för hot eller våld snabbt får hjälp och stöd t ex krisstöd av Företagshälsovården.
• att informera övriga arbetstagare om det hänt något allvarligt.
• att rutiner finns för att rapportera och dokumentera alla tillbud och händelser med inslag av hot och våld.
• att ordna med rehabilitering och arbetsanpassning om en anställd drabbas av ohälsa.
?• att skriva arbetsskadeanmälan tillsammans med den drabbade och skyddsombudet. Hot eller våldshändelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska också anmälas till Arbetsmiljöverket, t ex mordhot eller knivhot.

Den anställda
• behöver information om riskerna på arbetsplatsen och hur man går tillväga om något händer.
• ska följa de rutiner som tagits fram och använda de skyddsanordningar som behövs för att förebygga hot och våld.
• ska berätta för arbetsgivaren om det finns arbetsuppgifter med risk för hot och våld.
• ska rapportera tillbud och händelser till chefen.

Skyddsombudet
• ska bevaka arbetsmiljön och vara med i planeringen av arbetsmiljöarbetet.
• ska begära åtgärder av arbetsgivaren som behövs för att minska risker för hot och våld.