Få teman är så tacksamma i barnböcker som berättelserna om den onde som visar sig vara snäll. Här är den barnens granne Knutte med sin livsfarliga kratta som sakta men säkert mjuknar. Hade det gjorts med lite finess hade det gått att stå ut med detta lite tröttsamma tema.

Sen undrar man varför han var så arg på barnen, när han sen visar sig inte vara en sådan sort. Liksom vuxna behöver barn någon form av logik i berättandet, även om det inte måste vara förutsägbart för det.
  Bilderna är det inget fel på men berättelsen haltar tyvärr.