Medlingsinstitutets sammanställda statistik visar att den viktigaste orsaken till löneskillnad mellan kvinnor och män är deras olika yrkesval. Samt att kvinnorna i arbetaryrken inte fått någon förbättrad ställning. De minskade löneskillnaderna handlar i hög grad om att  fler kvinnor blivit chefer – och att lönespridningen inom gruppen kvinnor därför ökat, inte att LO-kvinnor hunnit i kapp. Detta tog LO-förbunden fajten för i årets avtalsrörelse, och kampen är ännu inte vunnen.

Det kommer alltid att finnas jobb med olika krav som lönesätts därefter.  Men för kommunalarna är problemet att skicklighet och kunnande behövs – men alltför sällan premieras med hög­re lön och karriärchans. Otydliga befattningar, låga krav vid rekryteringar och inställningen att de som jobbar är utbytbara mot närapå vemsomhelst direkt från gatan är för­ödande för lönekampen, inte minst i de lokala, individuella förhandlingarna. Att ha en hög lägsta nivå är synnerligen nödvändigt för att inte statusen och kraven ska sjunka. Då drabbas även brukarna i form av lägre kvalitet. Men lika viktigt är att höja krav och förväntningar på dem som anställer! Arbetsgivarna ska visa samma engagemang för den utveckling som anses närmast obligatorisk för tjänstemän, men blir en ickefråga för kommunalare i välfärdsjobb. Ointresset är förödande. Utan kompetenskrav och karriärplaner kommer verksamhetens kvalitet vara svår att säkra, antingen det handlar om privata eller offentliga utförare.  Arbetsgivarna måste sluta se sin största grupp medarbetare som byggklossar att flytta runt efter behag.

Välfärdsjobb är kvinnojobb, och kommer att så förbli inom överskådlig tid. Men välfärdsjobb ska inte vara ett felval för alla utom chefer. I Danmark är undersköt­erska ett legitimationsyrke, precis som sjuksköterska och läkare i Sverige. Danska facket FOA kämpade hårt för lagen som öppnar nya dörrar och möjligheter för de anställda. ”Det kvalitetsstämplar min utbildning och mitt arbete”, säger Annelise Pedersen. (Läs mer här.)
  Legfrågan borde lyftas av Kommunal: Kanske kan den bli ett extra vapen i lönekampen. Och den skulle  tvinga arbetsgivarna att bry sig.