I förra veckan presenterade den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen ett delbetänkande om framtidens socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Trots att det i direktiven till utredningen står att man ska föra fram färdiga reformförslag görs det inte.
  – Det var enda sättet att få ihop ett betänkande. Både vi och Socialdemokraterna hotade att reservera oss annars, säger LiseLotte Olsson som är en av de tretton politiker som ingår i utredningen.

Det som man inte är överens om är bland annat att använda historiska inkomstuppgifter för att beräkna ersättningar i både socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen bygger på det redan idag, men sjukförsäkringen beräknas nu på förväntad inkomst.
  – Det skulle innebära ganska stora fördelningspolitiska effekter och kraftiga försämringar för deltidsarbetanden och småbarnsföräldrar, säger Tomas Eneroth (S) som också ingår i utredningen till TT.

Gunnar Axén (M) som är utredningens ordförande tycker däremot att historisk inkomst vore en förbättring.
  – Blickar man bakåt och har månadsuppgifter så blir det mer förutsägbart och rättssäkert för den enskilde, säger han och framhåller att det är viktigt att alla partier är överens i den här frågan innan man tar några beslut.
  Den 13 maj nästa år ska kommittén vara helt färdigt med utredningen och riktlinjerna för ett helt nytt system för social- och arbetslöshetsförsäkringarna ska presenteras. Frågan är om det är möjligt.
  – Jag tror inte det. Är vi fortfarande oeniga så kommer borgarna troligen att skjuta på det här till efter valet, säger LiseLotte Olsson.