”Personalen blir en slitochsläng-vara”
Vi vandrar i ett träsk där det är okej för patienterna att slå oss och hota oss. Arbetsgivaren visar ingen förståelse, skriver Irene Jansson som arbetar på en rättspsykiatrisk klinik.
Mycket bra att diskussionen kring våld på arbetsplatser tas upp.
Jag arbetar på en rättspsykiatrisk klinik, och där får vi hot och våld så gott som dagligen. Man pratar om säkerhet och rutiner för dessa farliga patienter, om MRSA, patientsäkerhet, men tappar fokus på personalens säkerhet.
Vi har sedan mer än tio år tillbaka bett att få ha skyddad identitet då vi jobbar med dessa patienter som vill ”hämnas” på personal som måste stoppa deras framfart och beteenden. Att anmäla incidenter och uppge i rätten sitt fullständiga namn och adress efter anmälan och utsätta familjen för dessa personer är det inte många som gör.
Incidenter med grovt våld mot personal/mordförsök, som i rätten slutade med ”ogillande av åtal” då patienten anses vara för sjuk, gör att anmälan inte alls längre blir av. Summa summarum: ”Är man sjuk får man slå personal”. Dessutom ger man patienten alla sina privata uppgifter.
Vi har bett att få ha koder i journalsystem etc, men arbetsgivaren gör ingenting. Flera gånger har vi drivit frågan på möten, själva ringt runt för att försöka skydda oss själva, men får svaret att inget kan göras. Patienterna själva har sekretess, ofta skyddad identitet fast deras liv är fyllt av kriminalitet och droger, långa listor av hot och våldsamma beteenden.
Jag har skrivit till justitieminister Beatrice Ask, men hon har inte svarat.
Vi vandrar i ett träsk där det är okej att slå oss och hota oss. De skickar hotelser per mail, de ringer och hotar. Samhället stöttar inte oss som tar hand om den som inte kan vara i samhället.
Arbetsgivaren visar ingen förståelse, följer inte upp incidenter med rehabilitering eller stöd. I vården blir personal en slitochsläng-vara. När den tar slut står en ny på busshållplatsen och resterna av de gamla blir utförsäkrade, arbetslösa och till slut hemlösa.
Irene Jansson
Fotnot: Underskriften är en pseudonym, redaktionen känner till skribentens verkliga namn.