– Känner man obehag eller rädsla ska man alltid anmäla. Det är ingen högre nivå på jobbet än i samhället i övrigt, säger Mats Karlsson, kriminalkommissarie i Stockholm västerort.

 Anders Wallenius, skyddsombud på Sahlgrenska.Anders Wallenius.
Foto: Johanna Svensson

Anders Wallenius jobbar som skötare i psykiatrin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där han också är huvudskyddsombud. Både grövre och ”lättare” våld förekommer.
  – De flesta väljer att inte polisanmäla. Den vanligaste orsaken är att personuppgifterna blir offentliga om det blir rättegång, säger han.
  – Jag har respekt för den enskildes åsikt, samtidigt behöver man markera att hot och våld inte är accepterat bara för att det sker på jobbet.
  Han säger att grövre misshandel oftare anmäls än till exempel slag, sparkar och muntliga hot. Anders Wallenius tycker att allt våld – och hot som rör en person eller dess anhöriga – bör polisanmälas egentligen, men säger att det är svårt att definiera vad som är över gränsen. Han har själv låtit bli att anmäla en örfil till exempel.
  – Grundprincipen måste vara att anmäla allt, att ha nolltolerans. Men vi kommer nog inte hamna där fullt ut. En örfil, är det värt att anmäla? Jag tycker inte man ska acceptera det på en arbetsplats, vi har inte betalt för att utstå hot och våld.

Polisen Mats Karlsson säger att det är mycket viktigt att personalen diskuterar vad som faktiskt är brottsligt.
  – Det byggs upp en viss toleransnivå om våld förekommer ofta på jobbet, men får man ett slag och känner smärta så är det ett brott och ska anmälas.
  Att förövaren har en diagnos har ingen betydelse, säger Mats Karlsson. Polisen utreder alla anmälningar. Är personen demenssjuk kanske det dock inte är troligt att det blir påföljder. Anders Wallenius säger att han sällan varit med om att det blivit påföljder när patienter inom psykiatrin brukat hot eller våld mot personal. Men han håller med om att man ska anmäla ändå, för att markera att det är en oacceptabel arbetsmiljö.

Mats Karlsson säger att det är oroande om det är så att folk låter bli att anmäla av rädsla.
  – Jag tycker inte den här rädslan behöver finnas. Min erfarenhet säger att oerhört få vittnen och anmälare verkligen blir utsatta för något. Om man låter bli att anmäla, så accepterar man ett samhälle där våld eller hot är okej.
  Kammaråklagare Nicklas Englund säger samma sak – det är ovanligt att vittnen blir trakasserade för att de vittnat.
  – Jag kan förstå att man är orolig, men det är oerhört viktigt att folk vågar vittna. Det är viktigt att lagföra brott och döma folk så de inte kan fortsätta att begå brott, det är ett stort samhällsproblem att personer blir hotade på jobbet.
  Är man orolig för att vittna är det värt att höra av sig till sin åklagare, säger han. Man kommer inte undan att framträda med hela sitt namn, men domstolen kan besluta att man slipper sitta i samma rum som den åtalade.

När man gör en polisanmälan eller vittnar ska man också kunna kräva stöd och hjälp av sin arbetsgivare, till exempel samtalsstöd, eftersom många tycker det är obehagligt. Det säger Annett Olofsson, jurist vid LO-TCO Rättsskydd. Man ska också slippa möta en person man är rädd för i jobbet, det är ett arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren ska ta tag i.
  – Enligt min uppfattning är det också arbetsgivarens uppgift att göra en polisanmälan, säger Annett Olofsson.
  Det kan minska obehaget att slippa stå bakom anmälan själv, säger hon.
  Enligt Sahlgrenskas riktlinjer ska hot och våld polisanmälas, och bäst är om enhetschefen anmäler. Men Anders Wallenius säger att det fungerar olika på olika enheter. Ibland är det den drabbade som får anmäla själv, och då oftast låter bli.

Vittna 

• Man är skyldig att vittna om rätten anser det nödvändigt, förutom om man är släkt med den åtalade. Man kan inte vittna anonymt.
• Man kan få ett vittnesstöd genom Brottsofferjouren.
• Att hota en person som polisanmält eller vittnat kallas övergrepp i rättssak och är ett allvarligt brott. 2011 anmäldes 5 874 sådana brott i Sverige, det är en väldigt liten del sett till alla ärenden. Oftast gäller det ungdomsbrottslighet och relationsvåld. Och det är ovanligt att hot förekommer efter rättegången.
Källa: Åklagarmyndigheten och BRÅ (Brottsförebyggande rådet)

Polisanmäla

• Vid anmälan: Tänk på att dokumentera synliga skador och fotografera, gå till läkare. Om det är ett hot –vilka vittnen fanns?
• Personuppgifterna är inte offentlig handling under polisens förundersökning, utan blir det om det väcks åtal.
• Chefen kan göra polisanmälan, men om åtal väcks är det den drabbade personen som står som målsägande.
• En anställd kan dock välja att polisanmäla själv, även om chefen inte tycker det är nödvändigt.