Hallå där: Tobias Baudin
Hallå där Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande, som ska leda LO:s välfärdutredning.
![]() Foto: Björn Svensson |
Hur ska ni jobba?
– Vi kommer att bilda en styrgrupp från sex olika förbund som jag kommer att leda. Sen kommer vi att ha en arbetsgrupp som jobbar under styrgruppen. Kjell Rautio och Joa Bergold (två utredare på LO, reds anm) kommer att leda arbetsgruppens arbete. Vi kommer att jobba rätt intensivt, vi har hela 2013 på oss, men frågorna om sjukförsäkringen och vinst i välfärden försöker vi vara klara med redan i december i år.
Vilket genomslag kan en sån här utredning få? Vi har en borgerlig regering, vad säger att de skulle ta någon hänsyn till vad LO kommer fram till?
– Vi försöker så klart att påverka dem och har redan träffat exempelvis Anders Borg för att diskutera ungdomsarbetslösheten. Sen om de lyssnar är mer upp till dem. Socialdemokraterna har partikongress 2013, vi hoppas att de vill lyssna på vad LO tycker. Jag tycker att det är väldigt positivt att LO lyfter välfärdstjänsterna, där tycker jag att Kommunal länge har fått stå alldeles för ensamma.
Kan man säga att er utredning riktar in sig mer på att försöka påverka socialdemokratin än att ändra regeringens politik?
– Nej, jag skulle ändå säga att det är både och. Det pågår också en socialförsäkringsutredning, den jobbar vi hela tiden med och det här blir också ett bidrag till att försöka påverka den utredningen.
Vilka tänkbara strategier finns för att ta fram den ”nonprofit-princip” som LO nu förordar?
– Vi måste börja med att definiera vad ett nonprofit-företag är för nånting. Jag tror att många har en väldigt oklar bild av det. Och sen jobba för att få fler såna.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver du och LO:s nyvalda ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att ”självklart ska vi som medborgare ha möjlighet att välja i välfärden”. Men om man har en demenssjukdom till exempel är man kanske inte tillräckligt insatt för att välja. Varför är det en självklarhet att få välja i välfärden?
– Vi har ju haft en valfrihet, exempelvis i skolans område där man kan välja att byta skola och så. Men det som är det viktiga är att vad man än väljer så ska det vara av hög kvalité. Och så ser det inte riktigt ut. Det vi vänder oss så starkt emot är att man inte har en schyst kvalité och ändå tar ut de här vinsterna, det tycker vi är helt fel.
Så då handlar det mer om en större systemförändring än att förändra upphandlingsregler?
– Där får vi se var vi hamnar. Sverige har bland världens mest liberala regelsystem när det gäller välfärdstjänster. Väldigt lite är reglerat, där ser vi att vi behöver betydligt fler regleringar kring det.
Vilka regleringar tänker du då på?
– Vinstfrågan är en sån sak. Det ska inte vara möjligt att inte ha en bra kvalité och ändå ta ut de här vinsterna som vi har sett exempel på.
Har fackföreningsrörelsen bytt fot? 2001 var det en intensiv debatt på Kommunals kongress om rapporten ”Solidaritet och valfrihet i välfärden”, som sedan klubbades året därpå. En debatt som slutade med att Kommunal ställde sig tydligt positiva till valfrihet och vinst i välfärden. Har det nu skett en förskjutning vänsterut?
– Den bilden som allmänheten och vi i fackföreningsrörelsen hade när det här började var att det här skulle leda till att medlemmarna startade småföretag och att det skulle driva på löneutvecklingen så att medlemmarna fick bättre löner tack vare lönekonkurrens. Så har det verkligen inte blivit. Pendeln har slagit över. Ja, det har varit en för romantiserad bild. Nu måste vi återreglera en del av det regelsystem som finns. Det har blivit stora jättar och det är ingenting som visar på att man skulle få bättre löner bara för att det finns flera arbetsgivare att välja på.