Fritidsledare på festival
Kommer inte ungdomarna till fritidsgården, får fritidsledarna komma till ungdomarna. Ungefär så tänkte man i Nynäshamn och startade projektet Tillgänglig fritid för alla. Nu har kommunen köpt en husvagn för fritidsledarna och vagnen och ledarna är på plats där de unga är.
Basen går i gång inne i konserttältet och flera hundra unga Nynäshamnsbor sträcker händerna i vädret. På scen står bandet Panetoz med sommarens monsterhit ”Dansa pausa”. Det är Sorundafestivalen som pågår, någon mil utanför Nynäshamn.
Ett stenkast från konserttältet står fritidsledaren Anna Elgh och kämpar med den nyinköpta husvagnens förtält. Anna är en av de två nyanställda mobila fritidsledarna som, bland annat med hjälp av husvagnen, ska söka upp ungdomarna på plats.
Förtältet strular, Anna suckar lite och säger:
– Jag kan ju egentligen ingenting om husvagnar…
Men hon är eld och lågor över projektet.
– Man utbildar sig ju inte till fritidsgårdsledare. Det är inte gården som är grejen. Och det är just tanken med det här: man behöver inte vara så låst.
Nu är det inte så att Nynäshamns fritidsgårdar stängs bara för att man inför mobila fritidsledare, gårdarna finns kvar, husvagnen och de mobila är ett komplement.
Borta vid konserttältet möter vi den andra av de mobila fritidsledarna, Miriam Blanchette. Miriam tar med sig två unga bort till vagnen för att ta ett snack om vad man kan ha husvagnen till och vad de önskar sig.
Nilo Andimeh och Anna-Lisa Moberg slår sig ner i soffan i husvagnens bakre del. Det märks att de gillar Miriam, de känner varandra väl.
– Vad tycker ni vi ska ha i husvagnen? undrar Miriam.
– Wifi skulle locka jättemycket, säger Nilo.
Anna-Lisa nickar och håller med. Hon går i sjuan, kompisen Nilo i åttan. Båda är de eniga om hur stort behovet av fritidsledare är.
– Lärare förstår inte på samma sätt, säger Nilo och Anna-Lisa fyller i:
– När något händer pratar man inte med läraren, då pratar man med Miriam.
Nilo säger att hon tycker att det känns bra att fritidsledarna är på plats här på Sorundafestivalen:
– Det känns tryggt. Ifall nåt händer kan man vända sig till dem.
Nu har både Nilo och Anna-Lisa bråttom. Ingen vill missa Panetoz borta i tältet.
Miriam Blanchette berättar att hon själv var en sån ungdom som alltid hängde med fritidsledarna.
– När jag var liten sa jag att jag skulle bli fritidsledare, så blev det.
Hon och Anna förklarar lite mer om vad som är poängen med de mobila fritidsledarna.
– Vi är inte fast på en fritidsgård. Husvagnen kommer att finnas på plats där ungdomarna är och vi söker upp målgruppen. Händer det saker i Ösmo, Stora Vika eller Torö, är vi där. Förut, när jag jobbade på en gård och till exempel visste att ungdomarna var vid Nickstabadet, kunde jag inte stänga gården och dra dit, men nu kan vi bestämma att vagnen är där.
Anna Elgh säger:
– Vår roll som mobila fritidsledare är att vara koordinatorer. Och vi behöver hitta målgruppen: de som inte har några fritidsaktiviteter i dag.
– Tanken är att sätta upp vagnen och ena dagen kommer Carlos från taekwondoklubben, andra dagen Anna från schackklubben, säger Miriam.
Wifi, alltså trådlöst nätverk, som Nilo Andimeh efterlyste, står också högt upp på önskelistan. Tanken är att det ska finnas i husvagnen nu till sommaren.
Själva vagnen då? Hur fick de tag på den?
– Jag hittade den på Blocket, berättar Miriam. Vi var de första som ringde på den.