Privatanställdas meddelarskydd utreds
Regeringen vill utreda meddelarskydd till privat anställda inom vård, skola och omsorg. Samtidigt vill regeringen pröva möjligheten att för andra privat anställda införa en lag om rätten att slå larm till myndigheter, så kallade whistleblowers.
Inom kort presenterar regeringen sitt förslag till utredningsdirektiv om utvidgat meddelarskydd. Justitieminister Beatrice Ask lovade i början av året en sådan utredning och riksdagen har under våren också beställt en sådan utredning.
De fackliga organisationerna har länge krävt att privat anställda i offentligt finansierad verksamhet ska ha samma meddelarskydd som offentligt anställda.
Detta skydd innebär att de ska ha rätt att slå larm till journalister utan att riskera jobbet eller att straffas för detta. Offentliga arbetsgivare har inte ens rätt att forska efter källan.
Enligt Gustav Gellerbrant, politiskt sakkunnig vid Justitiedepartementet, är detta meddelarskydd i strid mot den fria avtalsrätten inom det privata näringslivet. Därför är det enligt honom rimligt att begränsa ett utvidgat meddelarskydd till att bara gälla i privat verksamhet inom välfärdens kärna och som är skattefinansierad.
– Men samtidigt funderar vi på att utreda möjligheten att införa en lagstiftning som ger rätt för whistleblowers att slå larm till myndigheter, sa han vid en träff i Stockholm med ett fackligt nätverk för yttrandefrihet.´
I detta nätverk ingår företrädare för Kommunal, andra LO–förbund samt inom TCO och SACO.
Gustav Gellerbrant förklarade att whistleblowers inte skulle ha samma skydd som offentligt anställda som talar med journalister.
– Men jag menar att när de slår larm till myndigheter bör de ha rätt till anonymitet, skydd mot repressalier och efterforskning av källan, sa han.
Hur många som ska omfattas av en lag för whistleblowers är oklart.
– Det får en utredning i så fall titta på om vi väljer den vägen, sa Gustav Gellerbrant.