Koll på allt mellan livet och döden

– Det var en tillfällighet att jag blev kyrkvaktmästare. Jag blev uppsagd från frisörsalongen under finanskrisen, sist in först ut. Då fanns det ett vikariat på Kristine kyrka i Falun. Jag har varit konfirmandledare så jag var redan engagerad. Sen blev jag kvar där i två år.

Evelina Pellving.

I dag jobbar Evelina på S:t Matteus kyrka i Stockholm. Det första hon gör på arbetsdagen är att byta om till vaktmästarkläderna. Därefter sitter hon på kontoret och kollar bokningar och schemat för veckan.
  En lampa i stora salen har slocknat. Evelina bär fram en stege och byter glödlampan.
  – Glödlamporna går åt som smör. De klarar inte av vibrationerna från musiken som spelas här, det slocknar lampor hela tiden, säger hon och kastar den trasiga glödlampan bland ett tiotal andra.

På förmiddagen är det en del kontorsarbete. Evelina trycker sånghäften till en familjemässa och delar ut brev som kommit. Hon gillar kontorsarbetet som hon inte gjorde lika mycket i Falun.
  Sedan Evelina började som vaktmästare på S:t Matteus har mycket effektiviserats. Hon har gjort i ordning tryckerirummet och förrådet, satt upp små lappar så allt står prydligt och på rätt plats. Hon vet var allt finns och har kontakt med alla inom församlingen. Hon har också gjort ett överblickbart schema för olika aktiviteter i kyrkan.
  – Jag tycker om att organisera och effektivisera, säger hon och ritar dit ett rosa hjärta på veckoschemat.

Det är Evelinas uppgift att ringa i kyrkklockorna innan en mässa och ibland hjälper hon prästen att ta på sig prästkläderna: en lång vit dräkt, alban, och ovanpå ett band, stola. När hon ska ringa i klockorna trycker hon på en knapp.
  – Första gången jag skulle ringa och såg att det var en knapp blev jag jättebesviken, säger hon.
Evelina trivs väldigt bra i kyrkan och vill stanna så länge hon mår bra där. Hennes favorit är begravningarna.
  – I love it! Det är liksom det mest genuina som händer i kyrkan.