Bra skiftschema inte alltid poppis

Sjukvårdsbiträden, hemvårdare och bussförare ligger i topp på listan över yrken där många jobbar på obekväm arbetstid, mellan klockan sju på kvällen och sju på morgonen. Totalt beräknas omkring 900 000 personer i Sverige ha arbetstider som ligger helt eller delvis utanför dagtid.
  Nu har Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet frågat och analyserat svar från 2 000 personer i gruppen om hur de upplever sin jobbsituation.

Tidigare forskning visar att nattarbete ger negativa konsekvenser för hälsan. De tillfrågade i den nya undersökningen kopplar också samman nattjobb med risk för ohälsa, störd sömn och trötthet. Trots det svarar bara en av tio att nattpassen är ett problem för dem personligen.
  – Hälsoproblem upplevs inte som ett stort problem när man frågor människor. Det som märks omedelbart är när arbetstiderna gör det svårt att få ihop livet socialt, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
  Högst upp på listan över upplevda problem hamnar för lite inflytande på arbetstiden, kort framförhållning och kort dygnsvila. Fyra av tio har svarat att de ibland har kortare dygnsvila än EU:s arbetstidsdirektivs gräns på 11 timmar, något som Torbjörn Åkerstedt anser är ”anmärkningsvärt”.
  – Bara för att man kan förhandla sig fram till det innebär inte att det är rätt.

Resultaten när det gäller delade turer förvånar också forskarna. En av fyra tillfrågade i undersökningen har svarat att det är ett problem för dem.
  – Det här med delade arbetspass är uppenbarligen en viktig faktor som vi inte riktigt har räknat med tidigare. Vi skulle vilja undersöka hur trötthet och funktion påverkas av delade pass. Det är ingen som har studerat det, säger Torbjörn Åkerstedt.
  Undersökningen visar även att kvinnor upplever större problem än män på nästan alla områden. Det gäller särskilt kort framförhållning, dygnsvila kortare än 11 timmar och delade arbetspass.
  – Vi har tyvärr inte haft möjlighet att ta reda på varför det ser ut så. Förmodligen är det så att kvinnor känner ett större ansvar för att det ska fungera socialt i familjen och annat, men det är egentligen bara en spekulation, säger Torbjörn Åkerstedt.

Med undersökningens resultat som grund har Stressforskningsinstitutet tagit fram en lista på vad som kännetecknar ett bra arbetsschema (se faktaruta). Det betyder inte alltid att det är vad de anställda önskar. Stressforskarna rekommenderar till exempel att ett tungt schema lättas upp med lediga dagar som ger tid för återhämtning, medan vissa arbetstagare hellre vill jobba många dagar i rad.
  – Vi har sett en tendens under de senaste 20 åren att man vill ha så ”dåliga” arbetstider som möjligt, för att få så långa sammanhängande ledigheter som möjligt. Man bör informera om att det är bra med insprängda lediga dagar, gärna minst två i rad, säger Torbjörn Åkerstedt.

Fotnot: Forskningen om skiftscheman har finansierats av AFA Försäkring, som ägs av arbetsmarknadens parter.