Uttalandet, som föreslogs av Byggnads andre ordförande Johan Lindholm, säger att EU–samarbetet är viktigt för Sverige och LO. Men utvecklingen inom EU har orsakat problem för den svenska modellen som bygger på att fack och arbetsgivare i kollektivavtal bestämmer löner och arbetsvillkor.

Ett antal domar i EU–domstolen har slagit fast att de ekonomiska friheterna går före grundläggande fackliga rättigheter. Det har medfört social dumping av villkor när arbetare tar arbete i andra länder till lägre lön och sämre villkor än vad kollektivavtalen i dessa länder medger.
  Facken i dessa länder förbjuds att ta strid för att ändra på detta.
  LO menar att obalansen mellan arbete och kapital ytterligare har förvärrats genom det sätt EU försöker lösa den ekonomiska krisen på. Kollektivavtal har förklarats ogiltiga. Regeringar och parlament har tvingat fram sänkta löner efter krav från EU.

LO menar att det är hög tid att stärka skyddet för fackliga fri– och rättigheter i EU. Europafacket, som LO är en del av, kräver att ett socialt protokoll tillfogas EU:s grundlag. Det protokollet ska slå fast att grundläggande fackliga fri– och rättigheter går före kapitalets ekonomiska frihet.
  Kongressen kräver därför att alla löntagare ska behandlas lika, oavsett varifrån de kommer. Fack och arbetsgivare måste enligt LO ha frihet att utan politisk inblandning förhandla och träffa avtal om löner och anställningsvillkor.

Detta ska inte bara gälla i Sverige. LO–kongressen uttrycker solidaritet med alla europeiska löntagares kamp för grundläggande fackliga fri– och rättigheter. EU:s politiska ledare och institutioner uppmanas att respektera grundläggande fackliga fri– och rättigheter.
  Om det inte blir möjligt att få igenom ett socialt protokoll i EU vill LO att Sverige får ett bindande undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen.