Få utlandsfödda leder Kommunal

Av alla Kommunals medlemmar har ungefär 26 procent utländsk bakgrund. Men en försvinnande liten del av dem lyckas ta sig upp i den fackliga hierarkin. Detta trots att utrikes födda arbetare som bott i Sverige i mer än tio år har en något högre organisationsgrad än arbetare födda i Sverige.
  Ny statistik visar också att utrikesfödda utanför Norden har förtroendeuppdrag lika ofta eller oftare än svenskfödda medlemmar. Men de har då förtroendeposter på en lägre nivå.

Anders Bergström. Foto: Fredrik Sandin Carlsson

Ingen av Kommunals 13 avdelningsordföranden är född utomlands. En av dem har en utlandsfödd förälder (från Finland). Av de 135 ledamöter som sitter i avdelningarnas styrelser har 13 utländsk bakgrund, 5 av dem har utomnordisk bakgrund.
  – Det är inte en acceptabel nivå, men det är verkligheten. Jag tror att det finns en väldig konservatism inom fackföreningsrörelsen. För att bli vald ska man ha varit förtroendevald länge och vara väl känd bland medlemmarna lokalt även om den bäst lämpade kanske inte alltid är den som jobbat längst, säger Anders Bergström, tredje vice ordförande i Kommunal.

Enligt Kommunals riktlinjer ska de förtroendevalda spegla hela medlemskåren.
  Vid rekrytering av styrelseledamöter är detta en viktig fråga, slår förbundets handlingsplan fast.
  – Vi har arbetat med program och kartläggningar för att få utrikesfödda att ta fackliga uppdrag och på en lägre nivå har det börjat slå igenom. Förhoppningsvis slår det igenom högre upp på lite sikt. Även om jag inte tycker att det är bra att det tar så lång tid.
  I Kommunals ledning på fyra personer är avtalssekreterare Lenita Granlund född i Finland. I Kommunals förbundsstyrelse sitter 13 personer (sex av dem valdes in 2010). En av de 13 har bakgrund i ett annat nordiskt land och en annan i ett land utanför Norden.