Svårt prov upprör djursjukvårdare

På Veterinärboden i Åkers styckebruk sitter Pia Salmela och tar bort tandsten på en hund medan Elin Hedrén håller koll på narkosen. Det här är arbetsuppgifter som de inte längre får utföra om de inte klarar en tentamen och får sin legitimation. Yrket djursjukvårdare har nämligen bytts ut mot legitimerad djursjukskötare, ett akademiskt yrke, och de som jobbat länge i det gamla yrket testas nu på sina kunskaper för att få jobba kvar.
  Pia har gått kurser för att specialisera sig på tänder.
  – Vi har gått många dyra kurser, men det blir bortkastat om vi inte får legitimationen. Då har de ingen nytta av oss på den här kliniken.

Anna Lilja. Foto: Cecilia Alstermark

Anna Lilja är arbetsplatsombud på Regiondjursjukhuset i Bagarmossen utanför Stockholm. Hon är redan legitimerad eftersom hon klarade tentan i höstas, men hon är mycket upprörd över hur djursjukvårdarna behandlas.
  – Det här är omänskligt. Och vart tar alla våra pengar vägen? Vår arbetsgivare köpte in böcker åt oss, jag tror det gick på 24 000. Men tentorna betalar vi själva. Vi pluggar och har studiecirklar på vår fritid, för annars har vi inga jobb. Djursjukhusen får lägga ner om vi inte får våra legitimationer. Och det är många kvar här som ska tenta.

På Veterinärboden jobbar tre djursjukvårdare. Pia Salmela och Eleonor Sjögren var i Uppsala för att skriva tentan den 14 april. För dem och många andra blev provet en stor besvikelse.
  – Det kändes inte som ett kompetenstest. En del frågor var oväsentliga för vårt yrke, säger Pia, som var fyra poäng från att bli godkänd.
  En del frågor och svarsalternativ var flera rader långa och krångligt formulerade. Svenska ord blandades med engelska och latin.
  – Ville de att vi skulle missuppfatta frågorna? Det känns som att de inte vill att vi ska få våra legitimationer, säger Pia.
  – Det kändes bara som att de ville kugga en. Många som skrev har jobbat med detta i 20 år, de tycker att det är förnedrande, säger Eleonor.

Elin Hedrén gjorde inte provet i april eftersom det var fullt när hon anmälde sig. Hon ska skriva vid nästa tillfälle, i oktober.
  – Man undrar om de höjer ribban ytterligare till nästa gång. Det är klart man är nervös för att inte klara det. Vi jobbar heltid och försöker plugga på alla lediga stunder.
  Djursjukvårdarna tycker det är positivt med legitimation, men är besvikna på hur det går till. Det blir också dyrt. Det kostar 2 000 plus moms vid varje tentatillfälle, från nästa tillfälle 2 400, böckerna kostar och själva legitimationen kostar. Många har betalat för att få tillgång till övningsfrågor på internet, men är besvikna eftersom tentan var mycket svårare än de frågorna.

Linda Holgersson. Foto: Cecilia Alstermark

På djursjukhuset i Bagarmossen jobbar också Linda Holgersson. Hon skrev provet för andra gången i april. Hon säger att hon kanske hade pluggat för lite första gången, men den här gången kände hon sig trygg med att ha läst ordentligt.
  – Det var svårt första gången också, men frågorna var kortare och mer relevanta då. Nu var frågorna så krångliga, man hann inte gå tillbaka och kolla sina svar.
  Vid tentan i oktober blev 87 procent godkända. Linda tror att de höjt nivån för att det var många som klarade sig.
  – Men är det inte det som är meningen, att vi ska klara detta? Detta handlar om min framtid.

Många medlemmar har skrivit till Kommunal, som har skickat protestbrev till SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), som gör tentan på uppdrag av Jordbruksverket. Och branschorganisationen Svensk djursjukvård kräver bland annat att gränsen för godkänt sänks, vilket SLU svarar att de inte kan göra.
  – Det är en stor och viktig personalkategori som man behandlar väldigt styvmoderligt, säger Maria Lundvall vid Svensk djursjukvård. Vi välkomnar legitimationen, men vi befarar att en stor grupp inte kommer få någon legitimation.
  Utan legitimation finns risken att personal blir övertalig efter 2014, enligt Lundvall.
  Hon anser att SLU misskött sitt uppdrag, till exempel har referensgruppen som ska godkänna tentafrågorna inte fått göra det ordentligt. Hon säger också att de varierande resultaten från de olika tentorna visar att de inte håller en jämn svårighetsgrad.

Emma Andersson vid SLU var ansvarig för att samordna frågorna vid senaste tentan. Hon säger att frågorna granskades ännu mer den här gången för att de skulle bli tydligare än vid tidigare tentor, och att man inte medvetet har formulerat frågor som kuggfrågor.
  – Det är ingen ändring i svårighetsgrad, det är samma nivå som den tvååriga djursjukvårdarutbildningen (som idag är treårig). Vid förra examinationen hade man fler frågor som funnits ute på ”öva”. Det som är ändrat är att alla frågor var helt nya den här gången.
  Vad är då syftet med övningsfrågorna?
  – Att de ska vänja sig vid den lärplattform där tentan genomförs, och även se hur frågorna är uppbyggda.
  De som tentat har inte fått ta del av de rätta svaren, eftersom SLU vill kunna använda samma frågor vid senare tillfällen, enligt Emma Andersson.
  Om svårighetsgraden är samma, varför protesterar så många efter den här tentan?
  – Det vet jag inte. Jag tror att de har väldigt stor press på sig att klara det här.

Ann-Marie Dalin ansvarar för utbildningsfrågor vid den fakultet som gör examinationen. Hon säger att det kan vara stor skillnad i teoretiska kunskaper mellan de som går den treåriga utbildningen och de som jobbat länge som djursjukvårdare.
  – Den här gruppen har inget krav på sig att de ska ha gått gymnasiet och läst biologi. Det kan vara ett långt kliv från att jobba som djursjukvårdare till att få legitimationen, det kanske inte är rimligt att de når dit upp.
  120 av de 350 djursjukvårdare som skrev tentan den 14 april erbjuds omtenta i juni eftersom det var fel på datorprogrammet på förmiddagen och de fick mindre tid till provet än de andra. Innan omtentan är gjord berättar inte SLU hur många som klarade den senaste tentan.

Fotnot: Efter att artikeln publicerades betalar Regiondjursjukhuset Bagarmossen en tenta per anställd. De betalar alltså inte sina prov själva, som det står i texten.