Provanställningar ger facklig oro

– Jag är väldigt irriterad över detta. När vi äntligen sluppit provanställningar, varför ska vi då bidra till att de återinförs, säger barnskötaren Ingvar Jordås, facklig företrädare i Stockholm.
  Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting krävde förändringar i paragrafen om provanställningar och fick Kommunal att gå med på det. Det är på två punkter, framför allt, som ändringar har gjorts i avtalet:
  • Arbetsgivarna behöver inte längre göra en MBL-förhandling med facket innan någon provanställs. Från och med nu räcker det med att facket underrättas inom en månad efter att provanställningen inletts.
  • Tidigare stod det att provanställningar fick göras om det fanns ”särskilda omständigheter”. Den skrivningen har ändrats till ”om det föreligger prövobehov”. 

Enligt Annica Jansson, ombudsman på Kommunal, är den nya skrivningen starkare.
  – Det ska finna starka prövobehov om arbetsgivarna ska kunna provanställa. Om jag till exempel jobbat ett år som undersköterska så ska jag inte kunna provanställas, säger hon.
  Men det kan väl bli en tolkningsfråga?
  – Ja men då kan vi tvista på det och även gå till Arbetsdomstolen om vi vill.
  Kunde man inte tvista när det stod särskilda omständigheter istället?
  – Nej inte med den tolkning som parterna hade.
Dessutom, hade förhandlingsskyldigheten ingen större betydelse, enligt Annica Jansson, eftersom arbetsgivarna ändå kunde göra som de ville.
– Det hade inte så stor verkan i praktiken, säger hon.

Hans Hahn, ordförande i sektion Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg ger en annan bild.
  – Jag tycker att vi har varit väldigt framgångsrika i vårt arbete med att förhindra provanställningar, säger han.
  Han påpekar att han inte läst själva avtalstexten.
  – Men är det som du säger blir jag väldigt besviken.
  Han tror inte att de nya reglerna främst kommer leda till fler provanställningar men kanske längre. I dag brukar det hålla sig under de tillåtna sex månaderna, där han jobbar fackligt.
  – Det är risk att det blir slentrian hos arbetsgivarna, att man slarvar med det här.

Margareta Åvall, även hon ordförande i en av Göteborgssektionerna, gillar inte heller förändringarna. Men hon tror inte att det kommer leda till stora problem.
  – Nej vi håller ju på med heltid och att alla timanställningar ska bort, så jag tror inte provanställningar kommer att öka.
  Annica Jansson medger att förhandlingsskyldigheten för arbetsgivarna är en av själva grunderna för hela fackföreningsrörelsen.
  – Ja vi har sålt ut skyldigheten för arbetsgivaren att förhandla men om det blir sämre eller bättre? Jag lutar åt det senare. Vi har fått in en stark skrivning om prövobehov.

Ingvar Jordås påpekar att lärarna i sitt avtal med SKL har inskrivet att man kan provanställas i ett år.
– Där är man överens om ett år som prövotid. Jag tror att Kommunal kommer att få väldigt svårt att driva det här med prövotid med tanke på det.
  Han är rädd för att Kommunal nu öppnar upp för betydligt fler provanställningar.
  – Jag jobbade fackligt på 80-talet, då hade vi drösvis med provanställningar. Sen när jag kom tillbaka på 2000-talet så var det här borta tack vare avtalet. Jag tror att det kommer bli stora problem igen, säger han.

När avtalet presenterades dagen före Valborgsmässoafton, nämnde Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation just de förändrade villkoren för provanställning som en av de så kallade avräkningsfaktorerna för arbetsgivarna. Det vill säga att det var en av orsakerna till att SKL kan hävda att kostanden för avtalet blir billigare än det kan se ut på papperet.