Kommungränsen avgör klädseln

I Bengtsfors var det mer än fyra år sedan hemtjänstpersonalen fick sina i dag slitna arbetskläder. Tvätta och lappa får de göra själva. På andra sidan kommungränsen, i Mellerud, kan personalen hämta ut nytvättade arbetskläder varje onsdag.

På Kommunals sektion i Bengtsfors i norra Dalsland tar Susann Askeröd och Saga Nilsson emot. Båda två arbetar de som undersköterskor i hemtjänsten. Fackets ordförande i kommunen, Katarina Liimatainen, bjuder på kaffe.
  På ett bord bredvid ligger deras arbetskläder. De är nötta och trasiga, slitna. Det var 2008 som kommunen beslutade att köpa in dem. Sen dess har klädförrådet inte fyllts på, det här är vad de har fått.
  – Tvätta får vi göra själva. Och sy när de går sönder, berättar Saga Nilsson.
  – Det här är en jämställdhetsfråga i allra högsta grad, säger Katarina Liimatainen. På andra företag kan man plocka ut hur mycket kläder som helst.

Både Saga och Susann beskriver en verksamhet som har förändrats. Från att innehålla mycket service, som exempelvis bakning, är det i dag ofta ren långvård det handlar om. Kräkningar, blod och urin på kläderna är vardagsmat.
  – Då får man ju åka in och byta kläder, säger Susann.
  Men eftersom de har så få uppsättningar får de då ofta byta till privata kläder. Vårdar gör de ändå i sina privata jeans, de arbetskläder de trots allt fått är nästan flor tunna.
  – För något år sedan var det en meter snö. Jag skulle hem till en vårdtagare där det inte hade skottats på hela helgen. Jag fick pulsa fram genom snön och blev dyngsur. Då blev jag faktiskt sjuk, fick lunginflammation, berättar Susann Askeröd.
  Kommunalrådet i Bengtsfors heter Per Eriksson (S). Han säger:
  – Här bör den kommunala samverkansgruppen ta sig en funderare, för det är svårt att sitta och bevilja pengar när man inte vet att det   finns ett behov. Budgeten 2013 ska vi diskutera här nu under våren, och då ser jag det som en självklarhet att det här kommer upp som ett äskande.

Susann Askeröd hade kanske inte behövt bli sjuk om hon hade jobbat i grannkommunen Mellerud.
  Där har de anställda gratis termobyxor. Och när kläderna blir smutsiga tvättas de av företaget Kåpi, som ironiskt nog ligger i Bengtsfors.
  I hemvården i Mellerud arbetar Marita Eliasson och Tine Jörgensen Larsson. De berättar hur det fungerar där. Varje onsdag förmiddag är klädförrådet fullt med rena kläder. Skulle några kläder bli smutsiga under dagen är det bara att gå ner och byta. Det finns gott om ombyte.
  – Det värsta är att man känner sig tacksam för att det ser ut så här, det borde vara självklart, säger Tine.
  – Ja, karlar accepterar inte på samma sätt som vi kvinnor gör, säger Marita.

De säger att de tycker att det är bedrövligt att kollegerna i grannkommunen inte fått nya kläder på fyra år. Men så är också Mellerud lite av en mönsterkommun, om man får tro sektionsordföranden Lena Engdahl.
  Här sköts rehabärendena bra och  arbetsplatsombuden får 300 kronor extra i lön.
  – Det finns en mänsklighet, säger Lena Engdahl.
Men allt är förstås inte frid och fröjd i Mellerud. Barnskötarna, exempelvis, har ännu inte fria arbetskläder.
  – Men vi ska ta upp det, det ska vi, säger Lena.