Sven Spross och Lina Fridblom. Bild:

För två år sedan tog företaget Temabo över driften av Berga med 96 platser. Gamla ledningen, Solna stad, hade förlorat upphandlingen, men Eyob Araya och de de flesta av hans kollegor valde att stanna kvar.
  I början var de skeptiska till att Berga skulle få en särskild profil: konst och konsthantverk för deras del. Det nya arbetssättet lät visserligen himmelskt, men svårt att tro på, minns han.

De lyssnade avvaktande på Temabos tal om ett arbetssätt med fokus på att se möjligheterna hos den enskilda människan.  Och fick vara med om att två så kallade temacoacher började arbeta 80 procent var på Berga. Den ena med inriktning på konst och och den andra på musik.
  – Förändringen är stor och utvecklingen fortsätter. Vi lär oss att se till hela människan, inte bara sjukdomen, säger Eyob Araya, när han tar emot i receptionen som gjorts om till ett galleri.
  Han arbetar på en demensavdelning och där betyder de organiserade utflykterna särskilt mycket. Hittills har de gjort ett  tio­tal utflykter,  som  till Slottskaféet på Ulriksdal och Bergianska trädgården, och allt dokumenteras som stöd för minnet.  Trots att de är färre anställda än tidigare, hinner de med mer  utöver den dagliga omvårdnaden. Personalen hjälps åt och så har de temacoacherna som stöd.

När Eyob Araya går igenom nästa veckas program med coachen och musikterapeuten Lina Fridblom i terapirummet, kommer Sven Spross, 93 år, för att se hur det går med lapptäcket de syr. Det är noga med vad som blir upp och ner.
  – Här känner de ansvar för att hålla våra trötta hjärnor sysselsatta. Kulturen befrämjar hälsan, det är vetenskapligt bevisat, säger Sven Spross.
  Under tiden dyker flera gamla upp, med och utan rullatorer. De hejar på Eyob Araya och Lina Fridblom innan de intar sina platser för fredagens höjdpunkt boule. Så länge som snön ligger måste de hålla till inomhus och då passar det stora terapirummet.

Berga har profilen konst och konsthantverk, och dockskåpet, allt stickat och målningarna vittnar om det.  Men ledningen har också gjort en vidare definition av begreppet kultur. Då ingår även boule samt sång och musik.
Kultur i vården är inget nytt, påpekar Lina Fridblom. Men på Berga är det inte någon gästande musiker som kommer var fjortonde dag.  
  Temacoacherna är med hela tiden och gör saker tillsammans med undersköterskorna, terapibiträdena och alla andra.
  Verksamhetschefen Anne-Marie Thörnqvist tycker att coacherna tillför en ny dimension genom att de ifrågasätter tänkandet hos vårdens folk. Profilerna gör också boendena till mer attraktiva arbetsplatser. 

Kommunal har ännu ingen samlad bild av vad profilboendena betyder för personalen, enligt Inger Lundholm, regionalt fackligt ombud (RFO) i Västra Stockholm.  Bara inom Solna stad är flera olika sektioner inblandade.
  – Så här långt verkar det bra, på sikt kan de säkert betyda utökade ansvarsområden och lönepåslag, säger hon.
  Men det finns varken någon enhetlig terminologi för temacoacher och profilansvariga eller någon enhetlig lönesättning för om någon från Kommunal tar på sig ett extra uppdrag.

Profiler i Solna 

• Äldreboendena har kommit olika långt med att etablera sina intresseprofiler, enligt  Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare inom äldreomsorgen. Hon vill dock inte peka ut vilka som är minst respektive mest lyckade,  men säger att mycket hänger på engagemanget hos ledningen. Och på vilka som bor där, hur mycket de vill göra och orkar med.
• Hösten 2011 träffade hon tio procent av de gamla på alla boenden. Mötena ägde rum utan att personalen var med, de äldre skulle kunna tala fritt.
  – Många är nöjda med sina profiler. Däremot har anhöriga sagt att en IT-profil  inte kan vara något  för gamla, men vi har bevis för motsatsen, säger Annika Wiechel.