– Det var överraskande att det är så stora skillnader, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, som beställt rapporten av förmedlingen.
  Sen november 2006, då den borgerliga alliansen nyligen tagit över regeringsmakten, har andelen utlandsfödda utan ersättning ökat från dåvarande dryga 30 procent till att nu gälla mer än hälften.

Att många arbetslösa står utan a-kassa, har Kommunalarbetaren rapporterat om flera gånger. Nu för första gången finns också siffror på hur många som är utan ersättning om man slår ihop öppet arbetslösa med alla i arbetsmarknadspolitiska program med så kallat aktivitetsstöd. 
Och ser man på hela gruppen, 20-64 år, både svenskfödda och utlandsfödda så saknar 41 procent såväl arbetslöshetsersättning som aktivitetsstöd. 2006 var motsvarande siffra cirka 25 procent.
  En stor orsak, förutom att villkoren för att få a-kassa har skärpts, är att väntetiderna för att komma in arbetsmarknadspolitiska program blivit så långa. Det krävs 14 månader i arbetslöshet innan tillträde ges program med aktivitetsstöd. Innan jobb- och utvecklingsgarantin infördes 2007 fanns inte motsvarande gränser.

Många av dem som saknar a-kassa eller aktivitetsstöd får i stället socialbidrag. Men aktivitetsstödet är ofta mycket lågt och räcker inte långt.
  – Överraskande många har också socialbidrag även om de har aktivitetsstöd. De kanske har fått socialbidrag först och sen kommit in i en åtgärd och fått en bottenplatta som måste kompletteras med socialbidrag, säger Irene Wennemo.
  Vilka slutsatser drar du av de här siffrorna?
  – När man bara tittar på a-kassan så kan man se att det skett stora förändringar för ungdomar, där har tappet varit väldigt stort. Men de kompenseras nästa fullt ut av jobb- och utvecklingsgarantins aktivitetsstöd. Men om man räknar in aktivitetsstöd är den stora nedgången i att bli utan ersättning bland dem över 25 år och framför allt då bland de utlandsfödda.
  Vad är viktigast att förändra om en större andel ska få ersättning?
  – De flesta anser att det ska finns någon form av arbetsvillkor för att man ska få ersättning. Men det man måste fundera över är hur insatserna ska se ut för den gruppen som inte uppfyller villkoren, säger Irene Wennemo.

Nu går utvecklingen mot två skilda system för ersättning till arbetslösa, säger Wennemo. Dels det statliga systemet med a-kassa och aktivitetsstöd och dels ett kommunalt system med socialbidrag, där det också ofta krävs att individen är aktivt arbetssökande för att få bidraget.
  – Det finns många negativa sidor med socialbidrag. Man kan inte spara pengar till exempel, eller ha bil. Och i många yrken kan det vara en stor poäng att vara etablerad i samhället till viss del. Socialbidraget sätter många käppar i hjulet.

  Siffrorna i Arbetsförmedlingens rapport är från november 2011.
Deltidsarbetslösa och timanställda ingår inte i statistiken.
  – Skulle man ta med dem också skulle det göra att andelen med ersättning skulle sjunka ytterligare lite grann, säger Fredrik Jansson Dahlén vid Arbetsförmedlingen.
  Socialförsäkringsutredningen har i uppdrag att se över försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och ska vara klara med sitt arbete våren 2013.