Fråga 1. Hur ska lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade sektorer försvinna?

Fråga 2. Är det rimligt att industrin är norm för löneförhandling i andra sektorer?

Christer Ågren, Svenskt Näringsliv.Christer Åhgren,
vice cd Svenskt Näringsliv (mejlsvar)
1. – Problemet är att kvinnor är överrepresenterade i enklare arbeten. Vår uppfattning är också att löneskillnaderna mellan enklare arbeten och mer kvalificerade inte är för stora. Relativlöner kan förändras genom arbete på lokal nivå och individuell lönesättning. Löner handlar också om tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
 
2. – Ja. Exportföretagen måste vara konkurrenskraftiga och det blir de inte om lönerna i offentlig sektor ökar mer än i exportföretagen.

Stefan Löfven.Stefan Löfven,
partiledare Socialdemokraterna
1 och 2. – Det är upp till arbetsmarknadens parter att bestämma vilka normer som ska finnas på arbetsmarknaden. Men enligt Medlingsinstitutet finns det en internationell samsyn om att industrisektorn ska vara normerande.

Finns det aktiva insatser att ta till?
  – Politikens uppgift är att stödja där arbetsmarknadens parter inte kan komma fram med lösningar. Det handlar om att bryta kvinnors underordning och öka kvinnors självständighet. Vi vill t ex ha en kvalitativ, väl utbyggd förskola och en generös och flexibel föräldraförsäkring. Det ger kvinnor frihet att välja sitt liv.

Göran Arrius.Göran Arrius,
ordförande Saco
1. – I stora delar av Saco-leden har vi gått från pottresonemang till att lönesamtal ska styra löneutvecklingen. Och där man har gjort det, kan vi se att det har gett bättre utdelning till kvinnor. Även om vi inte har nått ända fram där heller.

2. – Exporten är ju det som styr mycket av vårt näringsliv. Och det har väl visat sig vara en modell som fungerar. Men om det fortfarande är relevant kan jag inte svara på.

Josefin Brink.Josefin Brink,
arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet
1. – Den enda vägen på förhandlingsarenan än att man gör överenskommelser mellan fackliga organisationer och mellan parterna så att de kvinnodominerade sektorerna får mer för att komma ikapp.

Kan man använda politiska medel?
  – Politiken kan hjälpa till att stärka de kvinnliga fackens förhandlingsposition. Föräldraförsäkringen är något av en nyckelfråga. Så länge kvinnorna bär större delen av föräldraansvaret, så kommer de kvinnodominerade fackföreningarna ha det tuffare att få igenom sina krav. Vi vill se en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Anders Ferbe.Anders Ferbe,
ordförande IF Metall
1. – Det finns ingen ”quick fix”. Men man måste börja diskussionen i den kvinnodominerade sektorn. Och se vilka som är felavlönade. Om kvinnor är felavlönade, så finns det vissa instrument som ska tillämpas, diskrimineringslagstiftningen till exempel. Kommunal måste bestämma sig för att kanske satsa på grupper som man tycker är felavlönade.
 
2. – Vi har valt att låta den internationellt konkurrensutsatta sektorn vara löneledande i Sverige. Man måste ha en utgångspunkt i någonting. Jag har svårt att se någon annan norm, annars måste man komma med relevanta alternativ. Alla är överens om att vi måste ha någon form av riktmärke för lönebildningen i Sverige.

Hillevi Engström.Hillevi Engström,
arbetsmarknadsminister (M) (mejlsvar)
1. – Det är parterna på arbetsmarknaden som gemensamt kommer överens om frågor som lönesättning och förhandlar fram avtal.

Går det att få förändring om industrin fortsätter vara norm?
  – Arbetsvärdering och lönekartläggning kan vara viktiga verktyg för Kommunal och arbetsgivaren att använda. Att jämföra olika yrkens kvalifikationer, ansvar, svårighet osv. Det är inte en fråga för mig att avgöra, det måste fack och arbetsgivare bestämma.

Per Bardh.Per Bardh,
LO:s avtalssekreterare
1. – Genom den modell som majoriteten i LO har ställt sig bakom, jämställdhetspotterna. Det innebär att vi jämnar ut skillnaderna långsiktigt.

Hur långsiktigt?
  – Hade vi fortsatt med den modell vi hade 2007 att enskilda kvinnor i avtalsområden med en stor andel kvinnor fick lite mer så hade det tagit 15­­-20 år. Nu har vi valt en något mer utsmetad modell, där satsningen riktas mot ett helt kvinnodominerat avtalsområde och då kommer vi nog upp i 30 år.

2. – Det finns krafter som hävdar att normen är skriven i sten. Men LO och förbunden anser att det finns möjlighet att skapa extra utrymme för till exempel jämställdhetspotter.

Claes Stråth.Claes Stråth,
generaldirektör Medlingsinstitutet
 
1. – Det är parternas ansvar att bestämma lönerna. Annars är det väl opinionsbildning eller en samordning mellan facken. Frågan bygger på att det finns en löneskillnad, och då får man i opinionsbildning visa på att det finns en löneskillnad mellan kvinnlig och manlig sektor, och det är inte så enkelt. Det är helt olika yrken.

2. – Ja, om det är rimligt eller inte, men det är Medlingsinstitutets uppgift att värna om den konkurrensutsatta verksamhetens normerande roll. Jag arbetar under den lagstiftning som finns, jag har ingen uppfattning om man ska ändra den rollen.

Lenita Granlund.Lenita Granlund,
avtalssekreterare Kommunal
1. – Kommunal kommer att fortsätta driva folkbildning. Vi arbetar tillsammans med LO och kvinnodominerade TCO- och SACO-förbund, träffar politiker och förhandlar med arbetsgivare om högre löneökningar till kvinnodominerade yrken.

2. – Lönenormeringen motverkar jämställda löner och måste moderniseras. Mansdominerade branschers löneökning måste vara något mindre än den löneökning som är rimlig för samhällsekonomin för att ge utrymme för högre löneökningar i kvinnodominerade yrken.

Ingela Gardner Sundström.Ingela Gardner Sundström,
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting
1. – Varför har vi en så könsuppdelad arbetsmarknad i just Sverige? Vi kan ju göra saker i avtalsrörelser, men vi har ju att förhålla oss till ”märket” och då är det svårt att se att man kan förändra några relationer.

2. – Ja, det har visat sig att den här lönemodellen lett till reallöneutveckling för samtliga grupper. Man kan inte utgå från att de skillnader som finns är felaktiga. Däremot behöver man fundera över dem.  Men två likvärdiga individer på likvärdiga jobb ska ha samma lön.  IT-tekniker måste vi arbetsgivare slåss om, det driver upp lönerna.

Gudrun Schyman.Gudrun Schyman,
styrelseledamot Feministisk initiativ
1. – Vi i Fi föreslår en jämställdhetsfond, där privata och offentliga arbetsgivare och staten är med och betalar. Arbetsgivare som höjer löner i kvinnodominerade områden kan ansöka om pengar. Vi föreslår också att Medlingsinstitutet får nya direktiv om att arbeta för jämställda löner, en föräldraförsäkring som delas lika och lagstiftning om rätt till heltid.

2. – Nej, jag tycker det är väldigt förlegat. Nycander talar om att industrins jobb är så osäkra. Skulle man kompensera för otrygghet så skulle ju lönen vara skyhög för Kommunals medlemmar.

Svante Nycander.Svante Nycander,
statsvetare och författare
 
1. – Det finns ingen bra statistik som visar hur stora löneklyftorna är mellan industrin och offentlig sektor. Jag gissar att det är stor skillnad mellan Metall och Byggnads löner, man kan inte sätta likhetstecken mellan löneskillnad och diskriminering. Jag tror det finns goda skäl till att industriarbet-are har de löner de har.

2. – Ja, och det har varit en lönepolitisk huvudfråga sen vi fick ett kollektivavtalssystem i början på 1900-talet. Det har varit ett återkommande problem att industrin kommit efter andra grupper eftersom deras jobb är så konjunkturkänsliga.

Lena Svenaeus.Lena Svenaeus,
före detta JämO
1. – Genom att parterna uppvärderar kvinnors jobb i kollektivavtalen. Man kan fundera på om staten ska hjälpa till med en fond, som uppmuntrar till att höja kvinnolöner. Det är otroligt viktigt att göra lönekartläggning för att jämföra olika jobb, där sköter inte DO sitt uppdrag.

2. – Jag tycker att det ska ifrågasättas. Men det krävs en samordning av de fack som organiserar industrin och offentliga sektorn, och att man tillåter att vårdens löner höjs snabbare än industriarbetarnas.

Agneta Stark.Agneta Stark,
docent i företagsekonomi
 
1. – Till en del så kommer kvinnolönerna att få hjälp av brist. Brist på undersköterskor går inte att organisera bort.  Man har alltid höjt lönerna för att locka fler, det finns ingen som beordrat ingenjörer till jobb i IT-industrin.

2. – Industrin blir räknat i människor mindre och mindre. Och ju mindre den blir, desto mindre rimligt blir det att den ska vara normen. Jag tror inte att man kan ha normer på det sättet.

Texter: Cecilia Alstermark, Catarina Berglund, Mats Gustafsson Hedenström och Christina Swahn.

Bakgrund

Sluta ge lön efter kön i Sverige! Det krävde fem fackliga förbundsordförande, däribland Kommunals Annelie Nordström, i en uppmärksammad debattartikel i början av februari.
  Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken där män dominerar. Detta är ovärdigt Sverige, skriver de fem förbundsordförandena.
  Kommunal, Vision, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har i en rapport tagit fram sju punkter för jämställda och rättvisa löner, bland annat vill förbunden att regeringen ger Medlingsinstitutet i uppdrag att se över industrins norm för lönebildningen i Sverige.

Ladda ned rapporten ”Hög tid för jämställda löner
(i PDF-format).

Löneskillnader 

Samtliga sektorer 2010: Kvinnor tjänar 85,7 procent av mäns lön.
Källa: Medlingsinstitutet
Kommunals sektorer 2010: Kvinnor som är medlemmar i Kommunal tjänar 97,7 procent av lönen för män i Kommunal. Kvinnor i kvinnodominerade yrken i Kommunal tjänar 93,8 procent av mäns löner i mansdominerade yrken i Kommunal.
Källa: Kommunal

Fotnot: Dessa siffror är inte standardvägda, dvs hänsyn har inte tagits till ålder, utbildning, sektor och yrke

Medellöner inom LO

Byggnads: 28 000
(Bygg- och anläggningsavtalet)
Handels: 20 900
(Detaljhandelavtalet)
Hotell och Restaurang: 20 000
(Hotell o Restaurangavtalet)
IF Metall: 23 600
(Teknikavtalet)
Kommunal: 21 200
(SKL-avtalet)
Livs: 22 400
(Livsmedelsavtalet)

Källa: LO