Försäkringskassan håller på att ta fram en ny metod att bedöma arbetsförmåga hos sjukskrivna. Under hösten prövades metoden av 24 handläggare vid försäkringskassans kontor i sex olika städer.
  Som KA skrivit tidigare består den av tre delar: ett formulär där den sjukskrivna själv bedömer hur aktiv man klarar av att vara, en läkarundersökning där en läkare bedömer aktivitetsförmågan och en yrkeslista som bedömer vilka medicinska förmågor man måste ha för att klara av att arbeta inom 39 olika yrkesgrupper. Under nästa år är det tänkt att den ska vara i bruk för att bedöma dem som är sjukskrivna längre än 180 dagar.

Av de 86 fall som utreddes med metoden kom man fram till att drygt 20 procent kunde arbeta och inte hade rätt till sjukpenning. Samtidigt utredde man 60 sjukskrivna på dagens sätt och av dem var det bara 10 procent som inte fick sjukpenning.
  Försäkringskassans utredare Jan Larsson menar att det beror på att den nya metoden gör undersökningar av bättre kvalité än dagens och ger en bättre bild av vilken arbetsförmåga den som utreds har.
  – Förra året var det 60 000 sjukfall som blev 180 dagar eller mer. I nästan inget av de fallen gjorde vi en fördjupad utredning utan fattade beslut på det material som fanns. Nu får man gå igenom hela den här processen och det ger ett bättre underlag att ta ställning till, säger han.

Ruth Mannelqvist är docent i rättskunskap vid Umeå universitet och specialiserad på sjukförsäkringsfrågor. Hon har tidigare i artiklar menat att den nya bedömningsmetoden gör att färre får sjukpenning och är orolig för framförallt lågavlönade kvinnor med kroppsarbeten. Hon vill ha svar på det innan systemet införs.
  – Jag skulle vilja se en genusanalys. Kommer kvinnor med kroppstunga arbeten att missgynnas i det här? Jag tycker redan idag att man kan se att det blir svårare för de här kvinnorna att få sjukpenning. Blir det här en ytterligare en snedvridning?