Så ska arbetsförmågan mätas

Kampen mellan regeringen och oppositionen om sjukförsäkringen fick en vändpunkt igår. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) gick med på att göra de ändringar oppositionen vill när det gäller vad man bedömer sjukskrivnas arbetsförmåga mot.  Men ovissheten om det alls kommer att betyda något för hur reglerna används för de sjukskriven är stor. Som KA skrivit tidigare handlar kampen om två begrepp.  

Regeringen menar att sjukskrivnas arbetsförmåga ska bedömas mot ”den reguljära arbetsmarknaden” och oppositionen att den ska bedömas mot ”förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Ulf Kristersson menar själv att det är väldigt liten skillnad mellan dem och Försäkringskassan håller med.
  – De båda begreppen är så lika att det inte spelar någon roll att det ändras, säger Jan Larsson som är projektledare för ett nytt system som ska bedöma sjukskrivnas arbetsförmåga. 

Det systemet kommer att påverka de sjukskrivna mer än kampen om vilka begrepp som ska råda. Det nya arbetsmaterialet ska användas när man bedömer vilka av dem som är sjukskrivna mer än 180 dagar som har rätt till sjukpenning. Det är då Försäkringskassans regler säger att den sjukskrivna ska bedömas mot hela arbetsmarknaden och inte bara mot det arbete man hade innan sjukdomen.
   Bedömningen består av tre delar: ett formulär du som sjukskriven själv fyller i om hur aktiv du kan vara, en läkarundersökning med fokus på aktivitetsförmågan och en yrkeslista där många yrkesområden är klassade efter vilken arbetsförmåga man behöver för att klara av dem. Det är yrkeslistan som ska visa vad som är arbetsmarknadens krav och som de andra tre ska vägas mot när Försäkringskassan tar beslut om vem som har rätt till sjukpenning.
  – Idag gör vi för få utredningar och tar beslut utifrån för magert underlag. Det här innebär en förbättring , säger Jan Larsson och menar att systemet ökar rättsäkerheten.

Men alla håller inte med. Juristen Ruth Mannelqvist som är specialiserad på socialförsäkringsfrågor är kritisk till på vilket sätt systemet mäter arbetsförmågan.
   – Listan som Jan Larsson tagit fram är teoretisk med nästan påhittade arbeten. Man har utgått från en amerikansk undersökning som säger väldigt lite om vad arbetsmarknaden faktiskt är. Risken är att det blir fler som inte beviljas sjukpenning med det här systemet, säger hon.

Så här funkar systemet:

Anna är 54 år och undersköterska. Hon har varit sjukskriven i 180 dagar på grund av en ryggskada. Hennes handläggare på Försäkringskassan har tre verktyg till sin hjälp att bedöma hennes arbetsförmåga.

1. Först får Anna fylla i en självskattningsenkät där hon själv får uppskatta hur aktiv hon klarar av att vara. Det kan vara frågor som om hon kan koka kaffe, klä på sig själv eller sköta sin hygien och om hur motiverad hon är att börja jobba. 
2. Sen har Anna kontakt med den läkare som sjukskrev henne som går igenom vilka intyg han/hon skrivit och har möjlighet att komplettera dem.
3. Efter det får Anna träffa en specialutbildad läkare som får bedöma hennes aktivitetsförmåga.
4. Nu ska Annas handläggare på Försäkringskassan bedöma om hon har rätt till sjukpenning med hjälp av enkäten och läkarnas bedömningar. Till sin hjälp har handläggaren en yrkeslista där Försäkringskassan har gjort en uppskattning av vilka förmågor man måste ha inom olika yrkesområden. Kommer han/hon fram till att Anna har arbetsförmåga nog att klara ett jobb får hon ingen sjukpenning.