Fredrik Gertten ger oss Davids kamp mot Goliat, del 2. I den första – filmen ”Bananas!*” – skildrade han ett antal nicaraguanska lantarbetares juridiska kamp mot världsledande fruktföretaget Dole Foods. Lantarbetarna hävdade att de blivit sterila av ett giftigt bekämpningsmedel som Dole använt sig av på bananplantagerna. Under rättegången medgav Doles vd att de använt medlet.
Gerttens nya film ”Big boys gone Bananas!*” skildrar det rabalder som följde efter ”Bananas!*”. Hur Dole Foods stämt Fredrik Gertten, utövat påtryckningar mot honom och filmens producent, hur de hotat enskilda journalister och mediehus som rapporterade om filmen. Och inte minst hur stora delar av medievärlden rättar sig i ledet.
Fredrik Gertten hamnar i stormens öga i samma sekund som Dole Foods får upp ögonen för hans dokumentärfilm. Då har filmen inte visats för publik ännu, allt som finns offentligt är en trailer på Internet. Sedan följer veckor, månader, år av kamp.
Det är något surrealistiskt med denna lilla, oberoende filmare som plötsligt har ett av världens största företag efter sig. Dessbättre höll sig Gertten så kall att han dokumenterade hela processen.
Filmen ger en skrämmande bild av dagens medieklimat – och vad och vem som kan styra det – vilket visar sig vara inget annat än storkapitalet. Journalistiken (i alla fall den amerikanska som skildras här) är på intet sätt fri. Dole kan styra reportrar från att skriva, eller styra dem att skriva Dolevänligt. De kan också se till att stora välrenommerade tidningar som New York Times inte skriver om Gerttens film överhuvudtaget – allt som krävs är att de hotar med annonsbojkott.
När svenska media rapporterade om filmen visade det sig att företaget hade sina tentakler ute överallt. Så gott som alla reportrar kontaktades av Dole.
Men denna rovjakt på det fria ordet får ett lyckligt slut ändå – när svenskarna griper in. Vad som krävs är en visning i den svenska riksdagen och en svensk bloggare som manar till bojkott av fruktkompotten som serveras på hamburgerkedjan Max.
Det blir lite väl mycket hjältegloria över vår svenska demokrati och gräsrötternas konsumentmakt, men det går inte att värja sig ifrån att det är vackert skildrat.
Två riksdagsledamöter – en Socialdemokrat och en Moderat – initierar en visning av filmen i Sveriges riksdag för att stå upp för det fria ordet. En nördig bloggare i Gerttens hemstad Malmö ilsknar till när han köper hamburgare på Max och upptäcker att frukten i fruktsalladen kommer från Dole. Han uppmanar till bojkott, tidningarna skriver och hamburgerkedjan drar in leveranserna från Dole efter att konsumentmakten har talat.
Strax därefter drar Dole tillbaka sin stämningsansökan.
