Den stora mataffären i köpcentrumet Nordstan i Göteborg har en lång hylla med glutenfria produkter. Här visar Caroline vad hon brukar köpa: Pasta, mjölmix, kakor, bland annat. Kyldisken har en avdelning med laktos-fria mjölkprodukter.
I små affärer är det svårare, ibland finns inga specialprodukter alls, berättar Caroline. Därför måste hon planera. Om hon spontant vill sova över nånstans kanske hon inte kan få bröd till frukosten. När hon reser bort packar hon riskakor.
På jobbet ställer hon pasta i hemtjänstlokalens skåp, och korv eller köttfärssås i frysen. Och lite mjölkfri glass – för att inte behöva sitta helt utan om någon bjuder på fikabröd.

När Caroline var 12-13 år började hon få ont i magen varje gång hon hade ätit något.
– Jag slutade nästan äta, berättar hon.
Det hann bli ett hack i tillväxtkurvan innan felet hittades: Hon tålde varken mjölk eller gluten.
– Gluten var nog det värsta beskedet, säger Caroline.
Att inte tåla gluten påverkar livet mycket. Gluten finns alltid i vanligt bröd och pasta, och i en massa annan mat. Till exempel köttbullar, soppor och såser, fiskfärs, kryddblandningar, glass och chips. Man måste lära sig, läsa innehållsförteckningar och fråga.

Efter mataffären går vi till ett kafé i närheten. Caroline frågar efter mjölk- och glutenfritt och får välja på en fralla och något som kallas rawfoodbollar.
– Vad bra, då vet jag ett ställe till jag kan gå till, säger Caroline förnöjt.
Hon är glad att hitta något hon tål, trots att det inte fanns mycket att välja på.
Hennes ”glad ändå”-inställning kommer igen gång på gång. För inte är det så farligt, tycker hon, det värsta som kan hända är att hon får ont i magen. Det är ju ingenting jämfört med allergiker som kan bli dödssjuka av en enda nöt.
Men visst finns det situationer som är jobbiga. Som att behöva skicka ut maten på en restaurang, när det som skulle vara mjölkfritt visar sig vara täckt med ost.
– Man känner sig som en tjatkärring, säger Caroline.
Eller att vara hembjuden till någon som verkligen försökt laga mat Caroline tål, men missat på någon punkt så att hon inte kan äta maten.
– Då skäms man, säger Caroline.

Caroline trodde länge att hon inte hon tålde några mjölkprodukter. Förra året föreslog en dietist att hon skulle prova laktosfri mjölk. Det visade sig att det gick bra, och det har gjort livet mycket enklare.
– Det känns väldigt lyxigt att kunna dricka mjölk och äta hårdost!
Jag frågar om det finns någon mat hon verkligen saknar.
– Nåt jätteknäppt: snabbmakaroner, säger Caroline och skrattar åt hur dumt det låter.
– När min sambo äter det luktar det så gott. Det är något förknippat med lukten av snabbmakaroner, säger Caroline.

Allergi, intolerans eller känslighet?

Allergi kallas det när kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne som för de flesta är ofarliga. Utslag, snuva, svullnad i mun och svalg, ont i magen är några symtom. En kraftig reaktion kan ibland vara livshotande.
Mjölk, ägg, nötter och fisk är några livsmedel man kan vara allergisk mot.

Intolerans kallas det när man inte tål viss mat, utan att immunförsvaret är inblandat. Reaktionerna är inte akut livshotande, men kan skada på sikt.

Glutenintolerans (celiaki): Gluten finns i vete, korn och råg. Hos intoleranta försämrar gluten kroppens näringsupptag. Man kan gå ner i vikt eller få näringsbrist. Man kan också få diarré och gaser.
Behandlingen är att sluta äta gluten. Det är viktigt att få diagnos av läkare.

Laktosintolerans: Kroppen saknar ett enzym som behövs för att bryta ner laktos (mjölksocker). Då ger mjölk diarré, ont i magen och gaser. Många tål en mindre mängd laktos. Man kan prova sig fram.

Annan känslighet: Man kan reagera mot mat utan att vara allergisk eller intolerant. Det kan bero på stress eller sjukdom, men ibland går det inte att hitta någon orsak.