– Det är bra att de satsar på de lägsta lönerna, säger Camilla Arvidsson, barn-skötare i Filipstad.
Enligt Gun-Britt Arvholm, Kommunals ombudsman i avdelning Västra Svealand, som Värmland numera tillhör, ligger en medveten strategi bakom.
– Vi har prioriterat lägstalönerna i diskussionerna, säger hon.

I vår enkät svarar drygt hälften i landet, 52 procent, att de har avtal om lokala lägstalöner i olika yrken. Det kallas ibland också för ingångslöner, befattningslöner eller yrkeslöner.
Det centrala avtalets lägstalöner ligger på betydligt lägre nivåer. 17 700 kronor för dem som har utbildning i yrken där arbetsgivaren kräver det, och 16 070 kronor för övriga som är 19 år och äldre.
Vi har listat de tio högsta lägstalönerna i åtta olika yrkeskategorier.
Av de 13 kommuner som finns med på minst tre olika listor ligger fem i Värmland. Precis som förra året ligger Storfors i toppen på flera av dem.  I år har flera värmländska kommuner tillkommit. En av dem är Filipstad, som till exempel har en lägstalön för outbildade barnskötare på 19 620 kronor. Det är mer än 3 000 kronor över det centrala avtalet och ger en sjätteplats på KA:s tio i topp-lista, i den kategorin.

Camilla Arvidsson, som jobbar på förskolan Bullerbyn i Filipstad, är själv förvånad över sin förhållandevis höga lön på
20 920 kronor, trots att hon saknar utbildning.
– Det skiljer inte så jättemycket ens mot förskollärare jag jobbar med. Det skulle jag själv tycka var konstigt om jag var utbildad, säger hon.

Men skäms du över lönen?
– Nej, jag kan ju inte hjälpa det.
Efter tre år i yrket stiger lönen automatiskt till 20 870 kronor. Filipstad har inte individuella löner.
– Arbetsgivaren vill införa individuella löner, men det är starkt nej från våra medlemmar. Men det står ju i det centrala avtalet så arbetsgivaren kan ju införa det om den vill, säger sektionsordförande Dan Stjernlöf.
Fyra av de sex Värmlandskommunerna på listorna har vänstermajoritet. Men generellt sett tycks inte politisk färg ha någon betydelse. Av samtliga 26 tio i topp-kommuner har något fler borgerlig majoritet än röd-grön majoritet.

Enligt Kommunals ombudsman Gun-Britt Arvholm, så har de höjda lägstalönerna lokalt en positiv effekt på samtliga löner i de kommunerna.
– Det innebär att de nyre-kryterade kommer in på en annan lönenivå och det tjänar ju alla på. Det påverkar de redan anställda också, säger hon.

Hjälper Kommunal varandra i de olika kommunerna för att få upp lönerna?
– Ja, arbetsgivarna har ju kontakter sinsemellan. Och vi har vissa kontakter också för att hjälpa upp varandra.

Individuell lön

Avsaknaden av individuella löner är en annan gemensam nämnare för kommunerna på våra tio i topp-listor.
Av de 26 kommuner som är med i de olika yrkeskategorierna har bara lite drygt hälften individuella löner (14 st).
Det kan jämföras med hur det ser ut totalt. Av de 201 kommuner som finns representerade i vår enkät (svarsfrekvens 69 procent) har:
83 procent individuell lön på alla eller nästan alla arbetsplatser.
7 procent har individuell lön på ett mindre antal arbetsplatser.
8 procent har inte individuell lön alls.
Redan på 90-talet infördes individuell lön i det centrala avtalet.