– Jag blir kluven. Å ena sidan tycker jag att det är bra att regeringen vill genomföra något som vi tjatat om sen 2009. Å andra sidan blir jag irriterad över att regeringen vill framställa det som att det är deras förslag och inte ger någon som helst ”cred” till parterna inom industrin. Det tycker jag är snålt, säger IF Metalls nye ordförande Anders Ferbe.

Finansminister Anders Borg (M) vill inte kommentera saken men hans pressekreterare Markus Sjöqvist säger till Kommunalarbetaren att det inte varit regeringens avsikt att ”ta åt sig någon ära”.
– Jag tycker det framgår tydligt i debattartikeln att det här är en idé som flera parter tagit ansvar för, säger Markus Sjöqvist.

Förslaget som fackförbunden IF Metall, GS, Unionen och Sveriges Ingenjörer tagit fram tillsammans med arbetsgivarna i industrin är en sorts förlängning på de krisavtal industrins parter hade 2009. Men med en stor skillnad. Den anställde ska i det här systemet inte behöva ta hela smällen, utan staten ska gå i och subventionera en del av löneminskningen. Om man till exempel går ner med 20 procent i arbetstid så försvinner 10 procent av lönen, staten täcker upp för resten. Om man går ner så kraftigt som till 40 procents arbetstid eller lägre, kommer staten ändå täcka upp till 80 procent av lönen, är tanken enligt Ferbe.
– Det ska aldrig bli under 80 procent i lön. Vid en krissituation går staten in och finansierar systemet. Men man måste bli överens lokalt om att det här ska tillämpas, säger Anders Ferbe.

Enligt finansminister Anders Borg (M), arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) och näringsminister Annie Lööf (C) ska en snabbutredning tillsättas och lagförslag kan komma i höst.
Systemet ska kunna utlösas av antingen regering eller riksdag, enligt Ferbe. Men det krävs alltid i slutändan att arbetsgivare och fack lokalt är överens om att tillämpa de så kallade korrtidsarbetena.
– De allra flesta länder i Europa har ett sådant korttidsarbetesystem. Sverige är kanske ett av 2-3 länder som inte har det, säger Ferbe.

Både han och regeringen påpekar att systemet bara ska tillämpas vid extrema situationer med stort efterfrågebortfall och stor risk för krissituation inom industrin. Och det är anpassat för just industrin.
– I min värld ska det tillämpas enbart på privat sektor. Men vi kan inte lägga förslag som täcker andra sektorer. Och det är inte avsett för strukturförändringar.

Ministrarna pekar inte ut några särskilda sektorer i sin debattartikel men antyder att det handlar om industrin.
I förslaget från industrins parter ingår också att den tillfälliga arbetstidsförkortningen inte får påverka sjukpenning och pensioner.

Förslaget om korttidsarbete

Avtal skrivs mellan arbetsmarknadens parter om att man lokalt kan komma överens om arbetstidsförkortning och lönesänkning.
Ska endast införas vid akuta ekonomiska kriser med stort efterfrågebortfall.
Riksdag eller regering ska fatta beslut om när det är dags att utlösa modellen.
Staten skjuter till och kompenserar lönebortfall med olika mycket beroende på hur mycket av arbetstiden som skärs ner.
80 procents arbetstid ska ge 90 procents lön.
60 procents arbetstid ger 85 procents lön.
40 procents arbete och där under ger alltid ändå minst 80 procents lön.
Koppling till socialförsäkringarna så att den sjukpenninggrundande inkomsten i sjukförsäkringen och pensionen inte ska påverkas av löneminskningen.