Barnen Pim och Pom träffas på ett konstmuseum och bestämmer sig för att leka. De svänger sig i konstverk, drunknar nästan i färgen till en målning och befriar i slutet Rauchenbergs get som de rymmer på ut i världsrymden. Min dotter är 17 månader och hon förstår förstås inte de hintar till konsthistorien som finns med, men det spelar ingen roll, hela boken lyckas förmedla en glädje över fantasin som även mindre barn uppfattar. Och det måste sägas vara storartat.