Få gav extra lokalt — Kiruna undantag

I vår enkät till de fackliga sektionerna i Kommunal, svarar ungefär var tredje att arbetsgivaren sköt till lite extra utöver det centrala avtalet. Men oftast handlar det då om några ynka kronor. Tre fackliga sektioner, av de 265 som besvarat vår enkät, rapporterar om ett tresiffrigt belopp, förutom Kiruna gäller det Ludvika och Oxelösund.
– Jag skulle gissa att kommunerna inte tyckte att det fanns utrymme att lägga sig på mer än avtalsnivån. De måste reservera utrymme för andra grupper av sina anställda, säger SKL:s Ingela Gardner Sundström, ordförande i deras förhandlingsdelegation.

Så det avtal som går ut nu i april var för dyrt?
– Det var det avtal vi tecknade och det finns ingen anledning att kritisera det i efterhand. Men lokalt har vi hört kritik om att det var för dyrt, att man tyckte att det gav för mycket till Kommunals medlemmar.
I 2010 års avtal som går ut nu i april kom Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, överens om löneökningar på 490 kronor i genomsnitt första året, och 480 kronor det andra året, 2011.

 
Ända sedan strejkåret 2003 har avtalen innehållit det lilla ordet ”lägst” framför de centralt avtalade lönepotterna. I 2010 års avtal försvann ordet och arbetsgivarna blev genast mer obenägna att betala mer än det centrala avtalet. (Se grafiken här intill.)
Tidigare har fler av Kommunals fackliga sektioner fått ut mer än avtalet. Men för att verkligen veta om det har något samband krävs jämförelser under flera års tid.

Men varför försvann ordet lägst?
– Det var en förhandlingslösning. Vi fick ett avtal med höga nivåer. För att få ut de summorna vi ändå fick, så var det en lösning att inte ha lägst med, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Så SKL ville att ordet lägst skulle försvinna för att gå med på de här nivåerna?
– Ja.

Och ”lägst”-ordet kan ha viss betydelse i de lokala förhandlingarna, tror Lenita Granlund. Även om löneglidningen varit liten även när ordet funnits med, enligt Kommunals egna undersökningar.
2011 fick Kommunal, i två av tre kommuner i undersökningen, den genomsnittliga löneökningen, enligt det centrala avtalet, och inte en krona mer.
SKL föreslår i år, liksom ti-digare, ett sifferlöst centralt avtal. Sen ska man lokalt göra upp om vilka nivåer som ska gälla.

Är inte risken då att kommunalarna får sämre löneutveckling, eftersom kommunerna bevisligen inte är beredda att ge något extra som det är i dag?
– Om vi inte sköter oss på ett rimligt sätt så har alltid vår motpart möjligheten att säga upp avtalet, säger Ingela Gardner Sundström.

Om nu kommunerna tycker att det var för dyrt 2010 och 2011, så skulle de väl tycka att det vore dyrt att göra en sådan lokal uppgörelse också?
– Det kanske de skulle men vi vill att kommuner och landsting tänker igenom noga hur deras situation ser ut innan en lönerevision. Har de grupper som är felavlönade, har de rekryteringsproblem? Och hur ska de se till att lönebildningen är ett stöd för att medarbetarna utvecklas i sitt arbete?