Att språkkunskaper och vårderfarenheter är meriterande när man söker till utbildningen Skydd mot olyckor, SMO, är ett viktigt steg för att öka jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Det är också ett bevis på att Södertörns sätt att rekrytera brandmän de senaste åren har gjort avtryck.

Vi har länge sett ett behov av att öka mångfald och jämställdhet i vår organisation. Att bättre återspegla samhället gör oss effektivare, både i det förebyggande arbetet och vid räddningsinsatser. Att förstå och kunna göra sig förstådd på de kulturella och verbala språk som används i de områden vi verkar ökar vår förmåga att informera om brandskydd och förstå och bedöma riskbilder i samhället. Det ger även ökad förmåga till effektivare räddningsinsatser eftersom vi bättre kan ta emot och ge information, men också riva osynliga murar mellan oss som myndighet och lokalsamhället.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga företrädarna i branschen skrev i en debattartikel i maj i fjol att ”Inom räddningstjänsten finns alldeles för få brandmän som är kvinnor eller har utländsk bakgrund. Vi tror att god service på lika villkor bäst ges av brandmän som har olika bakgrund, kön och erfarenheter. Därför tar vi nu ett gemensamt initiativ för ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten.” I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSBs) handlingsprogram för ökad mångfald och jämställdhet säger man att ”av dem som anställs som brandmän i räddningstjänsten år 2014 ska 40 procent vara kvinnor.”

Vår ambition att öka mångfalden inom räddningstjänsten delas alltså med SKL, MSB och de fackliga organisationerna. Frågan är hur vi ska nå dit? Att ge meritpoäng för vårderfarenhet och språk vid ansökan till SMO är ett sätt. Men det räcker inte. Vi behöver ett mer långsiktigt tänk än så.
Södertörns brandförsvarsförbund har valt att anställa personer som vid anställningen inte hade utbildning i skydd mot olyckor men som bidrar med andra kompetenser som gör att vi bättre kan lyckas med vårt uppdrag. Medarbetarna har sedan utbildats i räddningsarbete i vår egen organisation för att få den kompetens som krävs för att tjänstgöra som brandmän.

I vårt uppdrag enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, ingår, vilket är allmänt känt, att förebygga bränder. Vi tar nu ytterligare ett steg och jobbar ännu bredare med trygghet i kommunerna. Samtidigt som uppdraget breddas är de ekonomiska ramarna oförändrade. Södertörns brandförsvarsförbund har valt att ställa om till en modell som innebär att vi jobbar med den förebyggande delen av uppdraget under beredskapstid. Det vill säga, våra brandmän jobbar med förebyggande arbete under all den tid som inte är utryckning eller övning. På så vis kan vi med lika många medarbetare som tidigare göra större nytta i kommunerna.

Förebyggande arbete kan vara utbildning i skolor, tillsyner enligt LSO, relationsskapande arbete med ungdomar för att motverka anlagd brand, informationsarbete i bostadsområden m m. Vi har många brandmän som är bra på att släcka bränder och lösa de praktiska problem som kan uppstå vid en olycka men vi behöver komplettera med fler brandmän som även kan nå fram till ungdomar eller hålla en utbildning om brandskydd på t ex arabiska.

Vi kommer naturligtvis även i fortsättningen att anställa personer som är utbildade i räddningsarbete. Men vi kommer också att anställa medarbetare med andra kompetenser för att kunna skapa förutsättningar att ge alla medborgare ett likvärdigt skydd. Södertörns brandförsvarsförbund väljer inte antingen eller utan både och.

Genom att vilja utvecklas och våga utmana har vi under många år gjort förändringar som andra inom räddningstjänsten sedan tar efter. Det kommer vi att fortsätta göra.

Lars-Göran Uddholm, brandchef, och Susanne Bergström, (S), direktionens ordförande, Södertörns brandförsvarsförbund.