SKL har för första gången räknat och sammanställt behovet av personal i hela välfärdssektorn – hos kommuner, landsting och regioner samt privata utförare. Sammanlagt handlar det om 420 000 nya medarbetare som måste rekryteras fram till 2020. En stor del, 330 000, handlar om personer som ska ersätta dem som går i pensionen. Men eftersom vi både får fler äldre och fler barn de kommande åren krävs också mer personal än i dag, det handlar om 90 000 fler tjänster.

I rapporten pekas bland annat undersköterskor ut som vinnare, åtminstone sett utifrån möjligheten att få jobb. I äldreomsorgen kommer 40 000 undersköterskor att behöva rekryteras, inom vården 24 000.
– Det gäller nu för oss att få ungdomarna intresserade av att jobba i äldreomsorgen. Det är inte alldeles enkelt, men vi ser att det här med praktikplatser och prao är jätteviktigt, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Andra yrkesgrupper som kan räkna med fler jobb i skattefinansierad verksamhet är vårdbiträden, personliga assistenter och barnskötare. Därutöver behövs till exempel särskilt mattelärare, specialistsjuksköterskor och tandläkare.
En så stor ökning av antalet anställda som välfärdssektorn står inför skulle kunna innebära en påfrestning på ekonomin i kommuner och landsting framöver. Men Håkan Sörman är inte oroad för det.
– Vi klarar att anställa personal. Vi har en tillväxt i ekonomi, och skatteintäkterna klarar det här. Utmaningen är inte att få pengarna utan personalen.

För att locka fler till välfärdsjobben tror SKL att det bland annat behövs mer individuella löner för att premiera goda arbetsinsatser. Håkan Sörman talar om konkurrenskraftiga löner, men det låter inte som att exempelvis undersköterskor kan räkna med mycket bättre betalt. För SKL:s vd säger löneökningarna måste ligga i linje med industrins avtal på 3 procent. Mer konkret än så blir han inte.
– Vi är mitt inne i en avtalsrörelse, säger han.

Fler ska också få möjlighet att jobba mer, och de som vill jobba heltid ska i större utsträckning få göra det. SKL lyfter fram samarbetet med Kommunal för att fler ska få gå upp i tid som lyckosamt. Samtidigt har KA rapporterat om att det finns de som inte orkar jobba mer än deltid, jobbet är för tungt tycker de.
– Det är en del av utmaningen. Sjukskrivningarna domineras av belastningsskador, men de har sjunkit kraftigt. Vi har lägre grad av sjukskrivningar idag, säger Håkan Sörman.

Behovet av visstidsanställda kommer att finnas även i framtiden, menar SKL. KA:s granskning i december 2011 visade att de tillfälligt anställda ställs utanför många trygghetssystem. Många tvingas också sitta och vaka över telefonen för att inte missa en chans att få hoppa in och jobba.

Hur påverkar det möjligheterna att locka personal till de här yrkena?
– Att det finns ett behov av att täcka upp för personal när det blir ett hål det förstår alla. Och det är klart att det kan bli ett bekymmer för arbetstagaren också om man får en väldigt hoppig situation, men där tycker vi också att se till att öka möjligheterna till tillsvidareanställning.

Så du tycker det är att föredra?
– Det är en mer komplicerad arbetsmarknad än många andra och vi försöker hitta lösningar. Sen är det också en del av avtalsrörelsen, säger SKL:s vd.

Stort behov av uskor

Så ser det totala rekryteringsbehovet ut i några yrkesgrupper fram till och med 2019:

Undersköterskor: 64 000 
Vårdbiträden: 37 000
Barnskötare: 10 000
Personliga assistenter: 8 000
Räddningstjänst: 1000